Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Ungefär vilka kurvradier krävs för olika typer av spårvagnar?
Har för mig att tex. Tvärbanans vagnar i Stockholm har kräver
ganska stor radie och därför inte lämpar sig för gatuspår
särkilt bra.
Anledningen till att jag frågar är att jag som ett litet "hobbyprojekt" spånar lite hur ett spårvagnsnät i Uppsala skulle kunna se ut (man kan ju alltid drömma )
Är det någon annan som håller på med liknande aktiviteter?
Oslo har 17 meter som minste radie i vognhaller mv samt i en 90 graders sving på Briskebylinjen! Ellers tror jeg det er 20 meter som er minste radie i trafikkspor.
BaardB skrev:Oslo har 17 meter som minste radie i vognhaller mv samt i en 90 graders sving på Briskebylinjen! Ellers tror jeg det er 20 meter som er minste radie i trafikkspor.
A32 kan/får köras i kurvradier i trafikspår ned till 25 meters radie och då med full last. På bangård kan/får man köra olastat i 20 meters radie. Inget hindrar dock att man efter vissa modifieringar på vagnen kan köra med full last i trafikspår ned till 20 meters radie, men det har inte varit aktuellt hittills. Jag har dock t ex för mig att systervagnen i Croydon kan köras i trafikspår med full last ned till 20 meters radie.
Hur det är med vagnarna i Köln, Saarbrücken m fl platser känner jag f n inte till, men det kan jag ju ta upp som en fråga, då representanter för alla köpare av olika varianter av denna vagntyp skall samlas i Köln efter semestrarna för att diskutera gemensamma angelägenheter med Bombardier.
Men Ragnar; er det da noe i veien for å kjøre A32 på Djurgården? Nå i uke 29 skal jeg nemlig kjøre spårvagn på linje 7, og det hadde vært kuult å forsøke seg med A32 der
spør Baard, som idag har prøvet og kan anbefale Oslo Sporveiers kaffe-bryggare på Jar
Nja, eftersom SL ju nu tar över infrastrukturen på Djurgårdslinjen och införlivar den med de övriga bananläggningarna, så kanske vi i eget intresse skall göra ett litet prov med en A32 framöver. Något att tänka på i alla fall.
Blir det prov med A32 på Djurgården, så skall jag fixa så att det följer en kaffebryggare med vagnen! På villkor att någon annan håller med kaffebrödet.
Om man skall projektera spårväg i Upsala kan man väl lägga ut smalspår (varför inte trefotsbana? ) - då kan man göra kurvradierna betyldigt snävare...
Apropå det, har det funnits smalspårig spårväg i Sverige som i Helsingfors eller Innsbruck och så vidare? Eller är det en allmänt förekommande taktik att lägga normalspåriga nät men ändå köra smala vagnar, som i Norrköping?
Martin Nyberg skrev:Om man skall projektera spårväg i Upsala kan man väl lägga ut smalspår (varför inte trefotsbana? ) - då kan man göra kurvradierna betyldigt snävare...
Apropå det, har det funnits smalspårig spårväg i Sverige som i Helsingfors eller Innsbruck och så vidare? Eller är det en allmänt förekommande taktik att lägga normalspåriga nät men ändå köra smala vagnar, som i Norrköping?
Martin Nyberg skrev:Om man skall projektera spårväg i Upsala kan man väl lägga ut smalspår (varför inte trefotsbana? ) - då kan man göra kurvradierna betyldigt snävare...
Apropå det, har det funnits smalspårig spårväg i Sverige som i Helsingfors eller Innsbruck och så vidare? Eller är det en allmänt förekommande taktik att lägga normalspåriga nät men ändå köra smala vagnar, som i Norrköping?
Martin Nyberg skrev:Om man skall projektera spårväg i Upsala kan man väl lägga ut smalspår (varför inte trefotsbana? ) - då kan man göra kurvradierna betyldigt snävare...
Apropå det, har det funnits smalspårig spårväg i Sverige som i Helsingfors eller Innsbruck och så vidare? Eller är det en allmänt förekommande taktik att lägga normalspåriga nät men ändå köra smala vagnar, som i Norrköping?
Som sagt, Kiruna är (var) ju ett exempel.
Smalspårig spårväg skulle kanske kunna vara intressant. Fast tjänar man så mycket på det?
Speciellt med en "udda" spårvid som 1000 mm. Blir det inte dyrare med fordonspark osv.?
Vad innebär trefotsbana?
Martin Nyberg skrev:Om man skall projektera spårväg i Upsala kan man väl lägga ut smalspår (varför inte trefotsbana? ) - då kan man göra kurvradierna betyldigt snävare...
Apropå det, har det funnits smalspårig spårväg i Sverige som i Helsingfors eller Innsbruck och så vidare? Eller är det en allmänt förekommande taktik att lägga normalspåriga nät men ändå köra smala vagnar, som i Norrköping?
Som sagt, Kiruna är (var) ju ett exempel.
Smalspårig spårväg skulle kanske kunna vara intressant. Fast tjänar man så mycket på det?
Speciellt med en "udda" spårvid som 1000 mm. Blir det inte dyrare med fordonspark osv.?
Vad innebär trefotsbana?
Trefotabanor fanns det en himla många i Sverige tills SJ lade ner trafiken på dem. Tre svenska fot blir den världsunika spårvidden 891 millimeter (som bara finns i Sverige och tydligen också på Svalbard) och att jag förslog det var bara av intresse för att föra vidare traditionen.
Men 1000 millimeter verkar vara vanligt i vårt grannland Finland där både Helsingfors och Åbo har/har haft spårväg på 1000 millimeter. Så vagnpark skall väl inte vara några problem med... Svårare blir det nog att övertyga Upsalas politiker att återinföra spårvägstrafiken. Det blir nog lika lätt som att få dem att återuppta smalspårstrafiken från Upsala Östra till Norrtälje
Det har under det senaste århundradet utvecklats två huvudspår, meterspår och normalspår. Naturligtvis finns det avvikelser från dessa två spårvidder, men i huvudsak är det idag dessa två spårvidder man talar om när det gäller spårvagnar. I Sverige har vi valt normalspår (1435 mm) men i många länder (Tyskland, t.ex.) existerar bägge systemen, även samtidigt (Mülheim ex.vis) där man kan få se tre-skenesystem med både 1435 och 1000 mm spårvidd. Jag har en känsla av att man i dag föredrar att anlägga nya spårvägar med normalspårvidd eftersom man då kan utnyttja "spill" från "storebror järnvägen" när det gäller underhållsutrustning m.m.
JAgr skrev:Det har under det senaste århundradet utvecklats två huvudspår, meterspår och normalspår. Naturligtvis finns det avvikelser från dessa två spårvidder, men i huvudsak är det idag dessa två spårvidder man talar om när det gäller spårvagnar. I Sverige har vi valt normalspår (1435 mm) men i många länder (Tyskland, t.ex.) existerar bägge systemen, även samtidigt (Mülheim ex.vis) där man kan få se tre-skenesystem med både 1435 och 1000 mm spårvidd. Jag har en känsla av att man i dag föredrar att anlägga nya spårvägar med normalspårvidd eftersom man då kan utnyttja "spill" från "storebror järnvägen" när det gäller underhållsutrustning m.m.
/JAgr
Hur stor fördel är det att kunna transportera vagnar via järnvägen? Tex. i detta fall hypotetiska "lån" med Stockholm tex.
Det går inte så bra att köra en spårvagn på järnvägsräls mest beroende på att man använder helt olika hjulprofiler som ger mycket skilda flänsbredder och flänshöjder. Detta beror på i huvudsak på att spårvagnarna skall gå i små kurvradier (17 m) och växlar, spårkorsningar m.m. med gaturäl.
I vissa kryss är man tvungen att, på grund av spårgeometrin, använda flänsbärning (man kör på flänsen i stället för löpcirkeln).
Tunnelbanan har uppenbarligen en hjulprofil som är lik järnvägens därför går det att transportera C20 rälsgående till Stockholm, möjligen får man göra en omsvarvning av hjul innan vagnen sätts i trafik.
Skillnaderna i hjulprofil är ett av problemen man måste ta hänsyn till när man inför ett duo-spårvägssystem, man kan t.ex. inte använda små kurvradier stadsnätet vilket ger vissa begränsningar i spårförläggning.
JAgr skrev:Det går inte så bra att köra en spårvagn på järnvägsräls mest beroende på att man använder helt olika hjulprofiler som ger mycket skilda flänsbredder och flänshöjder. Detta beror på i huvudsak på att spårvagnarna skall gå i små kurvradier (17 m) och växlar, spårkorsningar m.m. med gaturäl.
I vissa kryss är man tvungen att, på grund av spårgeometrin, använda flänsbärning (man kör på flänsen i stället för löpcirkeln).
Tunnelbanan har uppenbarligen en hjulprofil som är lik järnvägens därför går det att transportera C20 rälsgående till Stockholm, möjligen får man göra en omsvarvning av hjul innan vagnen sätts i trafik.
Skillnaderna i hjulprofil är ett av problemen man måste ta hänsyn till när man inför ett duo-spårvägssystem, man kan t.ex. inte använda små kurvradier stadsnätet vilket ger vissa begränsningar i spårförläggning.
/JAgr
Även Tvärbanans A32or gick på järnväg från Västerås N till Liljeholmen. Att spårvagnar eller tunnelvagnar skulle svarvas om efter transport på järnväg har jag aldrig hört talas om. Tror att tunnelbanan begnar sig av ORE-profil, hjulbredd 130 mm. A32 har en för mig okänd "bastardprofil" d.v.s. en profil som fungerar både i gatspår och i järnvägs/tunnelbanespår.
BaardB skrev:Oslo har 17 meter som minste radie i vognhaller mv samt i en 90 graders sving på Briskebylinjen!
Jeg har nå fått vite at denne kurven har 16 meters radie! Ellers skal det ikke være noe under 17 meter i Oslo.
Gyllis skrev:Även Tvärbanans A32or gick på järnväg från Västerås N till Liljeholmen. Att spårvagnar eller tunnelvagnar skulle svarvas om efter transport på järnväg har jag aldrig hört talas om. Tror att tunnelbanan begnar sig av ORE-profil, hjulbredd 130 mm. A32 har en för mig okänd "bastardprofil" d.v.s. en profil som fungerar både i gatspår och i järnvägs/tunnelbanespår.
Også Oslos leddsporvogner av type S79 serie II kom på jernbanespor fra Strømmens verksted til Oslo. Ellers har vel A32 det s.k. Karlsruhe-profilet; like bra på spårväg som på jernbane...
)
) - då kan man göra kurvradierna betyldigt snävare...
