Nils Carl Aspenberg skrev:Kiew er typisk for tidl. Sovjet. Der blir sporvei fortsatt erstattet av trolleybuss og det er ikke bare i Kiew, men også flere andre steder som Tiblisi, Archangelsk (her ble sporveien lagt ned for å erstattes med trolleybuss, men så ble også trolleybussen lagt ned) og flere mindre steder. Men her kan man vel si at disse landene ligger 40 år etter Europa. Man driver fortsatt og gjør det man gjorde i Europa på 1950-tallet, det vil si erstatte sporvei med trolleybuss. Ukraina har også en stor egenproduksjon av trolleybusser, slik at prisen ikke blir så mye større enn for dieselbusser. Sovjet begynte å erstatte sporvei med trolleybuss på 1930-tallet og dette er noe man fortsatt driver med. Av verdens drøyt 300 trolleybussystemer ligger rundt 200 i det tidligere Sovjet. Når det gjelder andelen av verdens trolleybusser, så vil jeg tro at minst 90 prosent av alle trolleybusser i verden finnes i tidligere Sovjet. Det er der det virkelig finnes trolleybusser. Kiew følger helt ut mønsteret i Sovjet. Sporvei i sentrum skal erstattes av mer fleksible trolleybusser, mens sporvei skult utbygges i nye boligområder. Slik er det også i Kiew. Det legges ned sporvei i sentrum og bygges nytt i drabantbyene utenfor. St. Petersburg er det samme, nå skal en rekke sporveisstrekninger i sentrum bort. Moskva har fjernet omtrent all sporvei i sentrum. Russland og andre tidlgiere Sovjetstater er på et annet stadium enn Europa. Her skal sporvei i sentrum bort for å få plass til flere biler, akkurat som vi i Europa tenkte på 60-tallet. Om 20 år tenker man kanskje annorlund i Russland og bygger opp igjen.
--------------------------------------------
I Kiev har man gjort en mycket ambitiös utredning om den framtida trafiken, som rekommenderade trådbuss och tunnelbana av bl.a. miljöskäl. Det går inte direkt att förknippa det med 'gamla Sovjet'.
Inom de närmaste 5 åren skall trådbusstrafiken öka med 40% genom nya linjer och nyanskaffning av trådbussar. Man är på god väg med de nya ledtrådbussar man börjat anskaffa som f.ö. tillverkas i Lvov med elutrustning från tjeckiska Cegelec.
Jeg har selv vært i Kiew fire ganger og studert sporveier og trolleybusser. Kiew er i ferd med å gjøre eksakt det man har gjort i Moskva og andre steder i tidl. Sovjet. Sporvognene forsvinner fra sentrum, mens nye linjer bygges ut i forstedene. Øst for Djepr er det et stort moderne sporveisnett og dette bygges ut med nye strekninger og nye vogner. Det finnes også "snabbspårväg" mot vest og denne skal også beholdes. Foruten i Lwow finnes det også egenproduksjon i Kiew og trolleybussproduksjon i Dnepropetrovsk. Som jeg har skrevet tidligere, så finnes det i Ukraina muligheter til å bygge trolleybusser som ikke blir mye dyrere enn dieselbusser. Derfor fortsetter man også å bygge ut. Men her fortsetter man den trenden som startet i Sovjettiden. Ukraina er også det landet etter Russland som har flest trolleybussytem og antall trolleybusser i trafikk er også meget stort. Ukraina har faktisk også verdens minste trolleybussystem, også mindre enn Landskrona. Uglegorsk har rundt 12000 innbyggere og har en trolleybusstrafikk med en trolleybuss i timesintervall og en ekstra i rusningen. I kilometer er strekningen lengre enn Landskrona, men trafikken og antall passasjerer er mindre. Jeg har vært i de fleste systemene i Ukraina. Trolleybuss er fortsatt "det store" i tidl Sovjet, men dette er også det eneste stedet i verden hvor trolleybussene har en viktig rolle i alle større byer i hele landet. I Hvirterussland er det presis det samme. Minsk har også et av verdens største trolleybussnett. De stedene i verden som har flest trolleybusser er
Moskva ca 1600
Minsk ca 1000
St. Petersburg ca 750
Kiew ca 650
Det som er interessant er at alle de største trolleybussbyene i verden også har sporvei og Metro. Selv om Moskva har 1600 trolleybusser, så blir trolleybuss noe sekundært.
Nils Carl Aspenberg skrev:Jeg tror ikke at det finnes så mange som 350 systemer. For noen år siden kom jeg til 353, men det er mange som er lagt ned de siste årene og det er flere som er under nedlegging. Det finnes noen nye, men det er langt flere som er lagt ned. Det som snart legges ned er de nye systemene i Gent og Innsbruck: det som er lagt ned de siste årene er en rekke systemer i Øst-Europa. I Romania har Galati, Braila, Iasi, Satu Mare, Slatina og Suceava allerede lagt ned, mens Constanta og flere andre er i ferd med å legge ned. Også i de sydsovjetiske republikkene er mange systemer lagt ned de siste årene, mens Russland og Ukraina fortsatt satser på trolleybuss. I Russland er vel Shachty sterkt i faresonen, mens Archangelsk ble nedlagt tidligere i år. I Russland åpnes det imidlertid stadig nye, så det kommer fortsatt flere nye til enn gamle forsvinner. Trolleybussens største problem er kostnaden. Trolleybusser er spesielle og koster omtrent dobbelt så mye som en dieselbuss.
----------------------------------------
Nja. Gents trådbussar rullar ju igen efter ett uppehåll på några år till följd av gatuombyggnader. Visserligen har det talats om nedläggning 2007 men det verkar inte så säkert längre.
Och att Innsbruck lägger ned beror på den utbyggnad av spårvägstrafiken man gör. Spårväg ersätter helt enkelt en hel del av trådbusstrafiken där.
Visst, trådbussen kostar dubbelt så mycket som en dieselbuss i inköp. Men längre livslängd, lägre underhållskostnader, lägre energikostnader motverkar detta i en långsiktig kalkyl. Om samhället står för infrastrukturen är trådbuss inte dyrare än dieselbuss i en medelstor stad.
mvh/spårsnoken
Har man inte bara linje O kvar som trådbuss i Innsbruck?
Ragnar Domstad skrev:Har RR måhända tagit en lång kafferast? Efter starten har vi väl inte sett något från dig?
Ragnar
----------------------
Nja. Om det inte kommer några nyheter därifrån kan jag kanske komma med följande:
18 december 2006: Återinvigning av trådbussdriften i Ancona, Italien
26 november 2006: Invigning av trådbussdriften i Merida, Venezuela.
16 november 2006: Invigning av den nya trådbusslinje 244 i Ploiesti, Rumänien.
mvh/spårsnoken
-----------------------------
Och ytterligare en från andra sidan Östersjön: Stadstrafiken i Kaliningrad fick nyss igenom planerna på en förnyelse av trådbussparken. 5 nya trådbussar kommer redan i år. Alla 55 skall bytas ut inom 5 år.
Så kan man legge til at den 4.desember 2006 ble både sporveien og trolleybussene i Georgiens hovedstad Tblisi nedlagt. Gamle busser fra Europa har erstattet begge.
Hur är det med batteridrift? Batterierna har förbättrats och finns i Toyota Prius med flera.
Hur vore det om man hade eldrift vid vissa hållplatser? Då kunde bussarna accelerera snabbt och tyst. Det borde väl förbättra luften i innerstäderna?
I Bordeaux har spårvägen alimentation par sol, dvs nån form av strömskena.
Jag halkade in på detta när jag försökte förklara för en skeptiker att bussar är tystare än bilar, givet samma persontrafikarbete. Men bussarna låter ju verkligen en hel del när dom lämnar hållplatserna.
Det skulle väl ge liknande för- och nackdelar som vanliga trådbussar: högre investeringskostnad, men bättre miljö och lägre bränsleförbrukning.
Nils Carl Aspenberg skrev:Så kan man legge til at den 4.desember 2006 ble både sporveien og trolleybussene i Georgiens hovedstad Tblisi nedlagt. Gamle busser fra Europa har erstattet begge.
-------------------------------
Det är fler som blivit nedlagda i f.d. Sovjetunionen. Archangelsk nyligen t.ex.
Erik Sandblom skrev:Hur är det med batteridrift? Batterierna har förbättrats och finns i Toyota Prius med flera.
Hur vore det om man hade eldrift vid vissa hållplatser? Då kunde bussarna accelerera snabbt och tyst. Det borde väl förbättra luften i innerstäderna?
I Bordeaux har spårvägen alimentation par sol, dvs nån form av strömskena.
Jag halkade in på detta när jag försökte förklara för en skeptiker att bussar är tystare än bilar, givet samma persontrafikarbete. Men bussarna låter ju verkligen en hel del när dom lämnar hållplatserna.
Det skulle väl ge liknande för- och nackdelar som vanliga trådbussar: högre investeringskostnad, men bättre miljö och lägre bränsleförbrukning.
Eller?
-------------------
Visst. Det kallas 'Duobuss'. Men det är oftast billigare med en konventionell trådbuss utan tunga batterier trots att det blir lite mer tråd. Därför man avvecklat duobussdriften i Esslingen t.ex. och ersatt med vanliga trådbussar. Liksom att man nu bygger om de två 'duobussarna' i Bergen till vanliga trådbussar.
Men batteriutvecklingen fortsätter och det är mycket möjligt att Du så småningom får rätt. Dock i Landskrona blev det ju billigare att sätta upp tråd hela vägen, och det är antagligen så om vi ser på framtida linjer i Stockholm också.
Erik Sandblom skrev:Hur vore det om man hade eldrift vid vissa hållplatser? Då kunde bussarna accelerera snabbt och tyst. Det borde väl förbättra luften i innerstäderna?
I Bordeaux har spårvägen alimentation par sol, dvs nån form av strömskena.
Jag halkade in på detta när jag försökte förklara för en skeptiker att bussar är tystare än bilar, givet samma persontrafikarbete. Men bussarna låter ju verkligen en hel del när dom lämnar hållplatserna.
Det skulle väl ge liknande för- och nackdelar som vanliga trådbussar: högre investeringskostnad, men bättre miljö och lägre bränsleförbrukning.
Eller?
-------------------
Visst. Det kallas 'Duobuss'. Men det är oftast billigare med en konventionell trådbuss utan tunga batterier trots att det blir lite mer tråd. Därför man avvecklat duobussdriften i Esslingen t.ex. och ersatt med vanliga trådbussar. Liksom att man nu bygger om de två 'duobussarna' i Bergen till vanliga trådbussar.
Men batteriutvecklingen fortsätter och det är mycket möjligt att Du så småningom får rätt. Dock i Landskrona blev det ju billigare att sätta upp tråd hela vägen, och det är antagligen så om vi ser på framtida linjer i Stockholm också.
Ok men om man glömmer batterierna och bara kör med strömskena på hållplatser och kanske i uppförsbacke. Då kanske det bär sig? Då blir det elmotorn som man får "bära med sig" överallt, men moderna elmotorer är kanske inte så tunga?
Den stora vinsten blir ju bullret på stora hållplatser som Slussen och området runt Nordstan.
Erik Sandblom skrev:Hur vore det om man hade eldrift vid vissa hållplatser? Då kunde bussarna accelerera snabbt och tyst. Det borde väl förbättra luften i innerstäderna?
I Bordeaux har spårvägen alimentation par sol, dvs nån form av strömskena.
Jag halkade in på detta när jag försökte förklara för en skeptiker att bussar är tystare än bilar, givet samma persontrafikarbete. Men bussarna låter ju verkligen en hel del när dom lämnar hållplatserna.
Det skulle väl ge liknande för- och nackdelar som vanliga trådbussar: högre investeringskostnad, men bättre miljö och lägre bränsleförbrukning.
Eller?
-------------------
Visst. Det kallas 'Duobuss'. Men det är oftast billigare med en konventionell trådbuss utan tunga batterier trots att det blir lite mer tråd. Därför man avvecklat duobussdriften i Esslingen t.ex. och ersatt med vanliga trådbussar. Liksom att man nu bygger om de två 'duobussarna' i Bergen till vanliga trådbussar.
Men batteriutvecklingen fortsätter och det är mycket möjligt att Du så småningom får rätt. Dock i Landskrona blev det ju billigare att sätta upp tråd hela vägen, och det är antagligen så om vi ser på framtida linjer i Stockholm också.
Ok men om man glömmer batterierna och bara kör med strömskena på hållplatser och kanske i uppförsbacke. Då kanske det bär sig? Då blir det elmotorn som man får "bära med sig" överallt, men moderna elmotorer är kanske inte så tunga?
Den stora vinsten blir ju bullret på stora hållplatser som Slussen och området runt Nordstan.
--------------------------------------
Då är du inne på en diesel/tråd-hybrid. Det är just sådana man ersatt med konventionella trådbussar i Esslingen och Bergen.
Om det är billigare med tråd hela vägen finns det ju ingen anledning att avstå från det? I Landskrona har man ju visat hur trådnätet kan passas väl in i gatumiljön.
Erik Sandblom skrev:Hur vore det om man hade eldrift vid vissa hållplatser? Då kunde bussarna accelerera snabbt och tyst. Det borde väl förbättra luften i innerstäderna?
I Bordeaux har spårvägen alimentation par sol, dvs nån form av strömskena.
Jag halkade in på detta när jag försökte förklara för en skeptiker att bussar är tystare än bilar, givet samma persontrafikarbete. Men bussarna låter ju verkligen en hel del när dom lämnar hållplatserna.
Det skulle väl ge liknande för- och nackdelar som vanliga trådbussar: högre investeringskostnad, men bättre miljö och lägre bränsleförbrukning.
Eller?
-------------------
Visst. Det kallas 'Duobuss'. Men det är oftast billigare med en konventionell trådbuss utan tunga batterier trots att det blir lite mer tråd. Därför man avvecklat duobussdriften i Esslingen t.ex. och ersatt med vanliga trådbussar. Liksom att man nu bygger om de två 'duobussarna' i Bergen till vanliga trådbussar.
Men batteriutvecklingen fortsätter och det är mycket möjligt att Du så småningom får rätt. Dock i Landskrona blev det ju billigare att sätta upp tråd hela vägen, och det är antagligen så om vi ser på framtida linjer i Stockholm också.
Ok men om man glömmer batterierna och bara kör med strömskena på hållplatser och kanske i uppförsbacke. Då kanske det bär sig? Då blir det elmotorn som man får "bära med sig" överallt, men moderna elmotorer är kanske inte så tunga?
Den stora vinsten blir ju bullret på stora hållplatser som Slussen och området runt Nordstan.
--------------------------------------
Då är du inne på en diesel/tråd-hybrid. Det är just sådana man ersatt med konventionella trådbussar i Esslingen och Bergen.
Om det är billigare med tråd hela vägen finns det ju ingen anledning att avstå från det? I Landskrona har man ju visat hur trådnätet kan passas väl in i gatumiljön.
spårsnoken skrev:Då är du inne på en diesel/tråd-hybrid. Det är just sådana man ersatt med konventionella trådbussar i Esslingen och Bergen.
Om det är billigare med tråd hela vägen finns det ju ingen anledning att avstå från det? I Landskrona har man ju visat hur trådnätet kan passas väl in i gatumiljön.
Ok, vilka linjer i Göteborg skulle kunna trådifieras, om vi bortser från stomlinjerna 16 & 17 som troligen spårifieras?
Jag ska åka till Landskrona för 95kr och titta, men hur uppfattar man bullret? Är de verkligen tystare vid acceleration?
Erik Sandblom skrev:Ok men om man glömmer batterierna och bara kör med strömskena på hållplatser och kanske i uppförsbacke. Då kanske det bär sig? Då blir det elmotorn som man får "bära med sig" överallt, men moderna elmotorer är kanske inte så tunga?
Den stora vinsten blir ju bullret på stora hållplatser som Slussen och området runt Nordstan.
Går det verkligen att kombinera en strömskena med snöslask och svenskt säkerhetstänkande?
Erik Sandblom skrev:Ok men om man glömmer batterierna och bara kör med strömskena på hållplatser och kanske i uppförsbacke. Då kanske det bär sig? Då blir det elmotorn som man får "bära med sig" överallt, men moderna elmotorer är kanske inte så tunga?
Den stora vinsten blir ju bullret på stora hållplatser som Slussen och området runt Nordstan.
Går det verkligen att kombinera en strömskena med snöslask och svenskt säkerhetstänkande?
I "Lätta Spår" 2/2006 står det att tekniken visat sig funka i Bordeaux med "viss snömängd", men tydligen blir det inte så mycket snö där.
Erik Sandblom skrev:Ok men om man glömmer batterierna och bara kör med strömskena på hållplatser och kanske i uppförsbacke. Då kanske det bär sig? Då blir det elmotorn som man får "bära med sig" överallt, men moderna elmotorer är kanske inte så tunga?
Den stora vinsten blir ju bullret på stora hållplatser som Slussen och området runt Nordstan.
Går det verkligen att kombinera en strömskena med snöslask och svenskt säkerhetstänkande?
I "Lätta Spår" 2/2006 står det att tekniken visat sig funka i Bordeaux med "viss snömängd", men tydligen blir det inte så mycket snö där.
Erik Sandblom skrev:Ok men om man glömmer batterierna och bara kör med strömskena på hållplatser och kanske i uppförsbacke. Då kanske det bär sig? Då blir det elmotorn som man får "bära med sig" överallt, men moderna elmotorer är kanske inte så tunga?
Den stora vinsten blir ju bullret på stora hållplatser som Slussen och området runt Nordstan.
Går det verkligen att kombinera en strömskena med snöslask och svenskt säkerhetstänkande?
-------------------------------------
Svenskt säkerhetstänkande avviker inte så mycket från franskt. Nu kommer dock samma system i Angers, och där är det mer snöslask på vintrarna än i Bordeaux.
Men jag förstår inte vad det är för fel på att hänga upp tråd hela vägen. Det kan göras så att det passar mycket elegant in i gatubilden. Observera också att det bara är kortare sträckor i Bordeaux och Angers som kör med el i gatan. Det mesta av nätena har traditionell luftledning.
spårsnoken skrev:Då är du inne på en diesel/tråd-hybrid. Det är just sådana man ersatt med konventionella trådbussar i Esslingen och Bergen.
Om det är billigare med tråd hela vägen finns det ju ingen anledning att avstå från det? I Landskrona har man ju visat hur trådnätet kan passas väl in i gatumiljön.
Ok, vilka linjer i Göteborg skulle kunna trådifieras, om vi bortser från stomlinjerna 16 & 17 som troligen spårifieras?
Jag ska åka till Landskrona för 95kr och titta, men hur uppfattar man bullret? Är de verkligen tystare vid acceleration?
-------------------------------
Självklart är 16 och 17 också goda kandidater om de inte kan spårvägifieras inom rimlig framtid. Annars kan i princip varje linje som har 15-minuterstrafik eller tätare vara en kandidat.
Du får väl lyssna på bullret i Landskrona men jag är ganska övertygad om att Du finner det vara bra mycket mindre än för förbränningsmotordrivna bussar.
