Hur gör ni andra bussförare? Hälsar ni på...:
1: Alla kollegor.
2: Bara på kollegor från egna firman.
3: Bara på kollegor från egna depån. (linjetrafik)
4: Bara på andra beställningsbussförare.
Vad föredrar ni? Och varför är punkt 3 (Vaxholm) och 4 (Interbus, FACC m.fl) så vanlig i SL-land? Själv är jag så innerligt trött på dessa inställningar
//V - Norrländsk förare som kör stor SL-lackad Norrlands-Carrus både på skol- beställning- och linjetrafik, och har svårt för "de snobbiga fina förarna" som inte låtsas se en vid möte.
Verspieder skrev:Hur gör ni andra bussförare? Hälsar ni på...:
Oftast hälsar jag på alla. Ibland blir det ju lite jobbigt när man möter en karavan på motorvägen.
Då blir det kanske bara den första som får ett vift.
Du nämner Interbus & FACC här själv upplever jag nog Ekmans som dem som det inte är någon idé att hälsa på.
Under mina 20 år som bussförare så hälsade jag på alla. Oftast fick man en hälsning tillbaka men några bussbolag brydde sig inte.
Även när man kom till främmande städer fick man oftast en hälsning från lokaltrafikförarna.
-Per
Sluta med plågsamma särskrivningar! Ord som uttalas ihop skall också skrivas ihop!
När jag körde buss i Stockholm 1987-1999 var det oftast så att turistbussförarna inte hälsade på SL-bussarna. SL-bussarna i sin tur hälsade inte på kollegor från andra bolag (efter att SL-anbuden börjat) samt att vissa SL-garage inte hälsade på varandra, Söderhallen och Hornsberg hälsade inte på varandra, Söderhallen hälsade inte på Söderort osv.
Det vart en stor skillnad efter bussförarstrejken ("kisspauserna") då SL-bussar oavsett garage började hälsa på varandra. Den strejken ökade känslan av samhörighet bland bussförarna tyckte jag, med undantag från turistbussförarna.
Själv hälsade jag på alla oavsett om jag satt bakom ratten på en turistbuss eller SL-buss.
Ja nu halkar jag in på spårväg. Både tunneltågsförare och spårvagnsförare hälsar på vandra hela tiden och vid varje möte. Tvärbanans förare hälsar och får hälsningar tillbaka från mötande bussar.
Även trafikledningsbilarna hälsas av spårvagnsförarna och får förstås hälsning tillbaka.
Fast bana 2-förarna är dåliga på att hälsa på ettans förare på den gemensamma sträckan. (Tvåan ska egentligen hälsa först, men de är även dåliga på att svara! )
Men nu var det ju bussar det handlade om. Kör man gammal fin buss så hälsar alla bussförare man möter och då hälsar man såklart tillbaka. Å andra sidan så är det ju inte barar bussförare utan även last- och personbilsförare brukar vifta och tuta ibland!
Jag kan förstå att en del beställningsförare inte hälsar på SL-bussar, de är ju inte riktigt kollegor egentligen. Att köra buss i beställningstrafik resp i lokaltrafik är ju två olika yrken. Det ena är ett utpräglat serviceyrke där kvalitet är livsviktigt, det andra är ett offentligt finansierat jobb som skall göras i vilket fall som helst, resultatet blir som det blir. (Lokaltrafiken skulle nog må bra av en inriktning mer som den förstnämnda, men hittills har alla försök mer eller mindre misslyckats och en dålig SL-förare får fortfarande lika mycket betalt som en bra.)
Fast egentligen är det ju rätt löjligt att ta ut det genom att inte hälsa, om man nu är så fiin så borde man stå över sådant beteende!
Hälsar på alla som kör kollektivtrafik, får oftast hälsning tillbaka oavsett bolag, beror mest på förare.
Ibland hälsar "utsocknes" (tusristbussar) bussförare också, dessa får en hälsning tillbaka men dom får hälsa först
Vissa Interbus hälsar, samma där dom får hälsa först.
Trafikledning till 99%, vissa TL hälsar aldrig
Sedan finns det situationer där man inte "hinner" hälsa beroende på säkerhet.
Slagpåse skrev:
Sedan finns det situationer där man inte "hinner" hälsa beroende på säkerhet.
En hälsning kan väl även göras med en huvudrörelse, om man nu har händerna fullt upptagna? Men det syns förstås inte lika bra! Men säkerheten först, naturligtvis!
Finns situationer där man inte hinner titta åt mötande fordon, tillexempel hållplatser med passagerarkontakt, ser inte bra ut att avbryta en konversation för att "bara" hälsa på sin kollega.
Finns andra trafiksittuationer också som kräver koncentration på just det man gör.
Slagpåse skrev:Finns situationer där man inte hinner titta åt mötande fordon, tillexempel hållplatser med passagerarkontakt, ser inte bra ut att avbryta en konversation för att "bara" hälsa på sin kollega.
Finns andra trafiksittuationer också som kräver koncentration på just det man gör.
Håller helt med! Vad jag tänkte på var väll i situationer när föraren håller på med manövrar, med stora rattutslag, som i gatukorsningar etc. Antar att det även då kan vara svårt att plocka upp näven!
Tror också att förare ofta ser när en annan förare har fullt upp med annat!
Slagpåse skrev:Finns situationer där man inte hinner titta åt mötande fordon, tillexempel hållplatser med passagerarkontakt, ser inte bra ut att avbryta en konversation för att "bara" hälsa på sin kollega.
Det där beteendet har jag mötts av som trafikant både på Lastkajen (Göteborg) och i Stan (Stockholm).
Slagpåse skrev:Finns situationer där man inte hinner titta åt mötande fordon, tillexempel hållplatser med passagerarkontakt, ser inte bra ut att avbryta en konversation för att "bara" hälsa på sin kollega.
Finns andra trafiksittuationer också som kräver koncentration på just det man gör.
Självklart. Nu menade jag mest situationer då man möts på landsväg. Själv kommer jag aldrig att glömma då jag satt med nystruken skjorta, slips och bälte en dag då jag körde Fridströms då nylackade och vaxade SL-röda TUM745 (Vega -99) i södra Norrtälje, då jag mötte FACC 4020 (eller liknande gammal Säffle). Antagligen var min buss "för fin" att det stack i ögonen på honom. Hur ska man annars förklara att han vände blicken åt höger och inte låtsades se mig eller min vänliga hälsning? Han var ju hela 2 meter bort som närmast... Smått löjligt.
daniel_s skrev:Fast bana 2-förarna är dåliga på att hälsa på ettans förare på den gemensamma sträckan. (Tvåan ska egentligen hälsa först, men de är även dåliga på att svara! )
Vad menas med att förarna på tvåan SKALL hälsa först?
Det fanns en tid då många Gullmarsplansförare inte hälsade på Alviksförare och vice versa.
Under min tid som tågförare, hälsade jag på alla, oavsett vilken bana/Tx de tillhörde, och självklart hälsade man så fort man såg någon istället för att vänta på att den andra skulle hälsa först...
Daniel L skrev:
Det fanns en tid då många Gullmarsplansförare inte hälsade på Alviksförare och vice versa.
Under min tid som tågförare, hälsade jag på alla, oavsett vilken bana/Tx de tillhörde, och självklart hälsade man så fort man såg någon istället för att vänta på att den andra skulle hälsa först...
Tycker att din inställning är den som alla borde följa. Självklart hälsar man så fort man ser vedebörande kollega, oavsett om dom hälsat först eller ej.
På bana 1 var det ju ett tag så illa att förare från Gullmarsplan/Alvik inte löste av varandra vid störningar. Vid störning skickas ibland reserven ut med en order, lös av dom som inte fått sin rast. Om en kollega från "fel" Tx dök upp försvann dom utom synhåll. Hoppas det är bättre nu.
rojje skrev:På bana 1 var det ju ett tag så illa att förare från Gullmarsplan/Alvik inte löste av varandra vid störningar. Vid störning skickas ibland reserven ut med en order, lös av dom som inte fått sin rast. Om en kollega från "fel" Tx dök upp försvann dom utom synhåll. Hoppas det är bättre nu.
Det berodde på att det fanns "alvikståg" och "guptåg"; löste man av en förare från "fel" sida av stan så blev man kvar där. Numera kan en tur bemannas av först en alviksförare, sedan en gupförare, sedan Alvik igen, och sedan löses han av vid Gup av en annan alviksförare, som i sin tur blir avlöst i Alvik av en gupförare, osv. Men så var det alltså inte tidigare (annat än undantagsvis, t ex om ett tåg gick ut från Vy och in i Hö). Det har ingenting med rivalitet mellan områdena att göra, jag har aldrig känt av någon sådan under min tid på ettan.
)
