På Skånegatan i Göteborg byggs just nu bl.a. två växlar. Finns det någon som kan förklarar varför en spårvägsväxel byggs på detta mycket konstiga sätt. Första skenkrysset är djupt, vänsterrälen är djup och smal. Till synes helt normalt så som alla skenkryss borde vara. Men vid spårkrysset längre upp på bilden så är det helt annorlunda.
Varför är här alla fyra skenkryssen så väldigt grunda??
Detta är ju som gjort för urspårning när vagnen går på flänsarna. Tacksam om någon kan gen en utförlig förklaring till detta.
PS Samma konstiga kryss finns ju lite varstans, men varför ??
http://hem.passagen.se/rune.feldt/skvx.jpg
Växelfråga, på Skånegatan i Göteborg
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Spårvagnar har traditionellt haft mycket smala hjulringar, antagligen för att man ville undvika att hjulen skulle komma i kontakt med stenläggningen. Med smala hjulringar kan man inte överbrygga den lucka som uppstår i en korsning och därför har flänsbärande korsningar varit vanliga på spårvägar.
Flänsbärande korsningar har dock en stor nackdel, nämligen den häftiga förändring i hjulens rotationshastighet som uppträder när de övergår från att rulla på en diameter till en annan. Därför finns det en trend att övergå till djuprilla. För att kunna göra det måste man ha bredare hjulringar. Göteborgs spårvagnar hade för länge sedan 77 mm breda hjulringar. Sedan många år är de 90 mm och f.n. lär det pågå ett byte till 100 mm. Dessutom ökades avståndet mellan insidorna 10 mm i slutet av 80-talet, d.v.s. vardera hjulringen flyttades ut 5 mm. Det ger sammanlagt 28 mm mer att rulla på, vilket gör att man kan ha djuprilla i korsningar med små vinklar som t.ex. den närmaste korsningen på bilden. Den bortre korsningen har tydligen för stora vinklar för att man ska kunna ha djuprilla.
Flänsbärande korsningar har dock en stor nackdel, nämligen den häftiga förändring i hjulens rotationshastighet som uppträder när de övergår från att rulla på en diameter till en annan. Därför finns det en trend att övergå till djuprilla. För att kunna göra det måste man ha bredare hjulringar. Göteborgs spårvagnar hade för länge sedan 77 mm breda hjulringar. Sedan många år är de 90 mm och f.n. lär det pågå ett byte till 100 mm. Dessutom ökades avståndet mellan insidorna 10 mm i slutet av 80-talet, d.v.s. vardera hjulringen flyttades ut 5 mm. Det ger sammanlagt 28 mm mer att rulla på, vilket gör att man kan ha djuprilla i korsningar med små vinklar som t.ex. den närmaste korsningen på bilden. Den bortre korsningen har tydligen för stora vinklar för att man ska kunna ha djuprilla.
-
Anders Norén
- Inlägg: 1215
- Blev medlem: lördag 24 augusti 2002 16:56
- Ort: Förorten
Jag fick fram bilden genom att först gå till http://hem.passagen.se/rune.feldt/. Sedan skrev jag in skvx.jpg för hand. Då kom bilden upp.
Anders
Anders
Passagen tillåter inte att man länkar in bilden på vanligt sätt.
Tydligen klarar vissa webläsare detta ändå.När det gäller bilder på Passagen får man klippaut adressen och klistra in i adressraden på sin webläsare.
Så kanske vän av ordning och någorlunda organiserat kaos undrar hur det då går att köra gamla antika spårvagnar i spår med djuprilla...
Jodå det går bra, en del av Ringliniens vagnar har under årens lopp fått litet bredare hjulringar, Tony och Harald må rätta mig om jag har fel, men 90 mm har alla vagnar, möligtvis har loket LVII smalare ringar.
De vagnar som senast fått boggie/truck eller hjulrevision har fått/får 100 mm i mån av möjlighet. Även A-måttet har ändrats, och justeras efter hand på de gamla vagnrana.
Enkelt uttryckt är A-måttet avståndet mellan insidorna av hjulen.
Av dessa skäl finns inga restrektioner för gammelvagnarna de får gå över nästan hela linjenätet.
Det är faktiskt så att vagn 302, den "kort-tjocke" är normbildande för spårvägsnätet... och det beror främst på att axelavståndet är 3000 mm.
Men det finns andra hinder som hindrar de gamla vagnarna, ffa tvåaxliga, och det är kontakttrådens höjd, det är litet lågt under några viadukter på vissa ställen.
Vissa av banantekniks spårgående maskiner såsom rälsbilar, rälstraktorer etc har inte alla de bredare hjulringarna, och har för trångt A-mått, så det finns vissa ställen i stan där deras rälshjul kalvar ur.
Bj.
Tydligen klarar vissa webläsare detta ändå.När det gäller bilder på Passagen får man klippaut adressen och klistra in i adressraden på sin webläsare.
Så kanske vän av ordning och någorlunda organiserat kaos undrar hur det då går att köra gamla antika spårvagnar i spår med djuprilla...
Jodå det går bra, en del av Ringliniens vagnar har under årens lopp fått litet bredare hjulringar, Tony och Harald må rätta mig om jag har fel, men 90 mm har alla vagnar, möligtvis har loket LVII smalare ringar.
De vagnar som senast fått boggie/truck eller hjulrevision har fått/får 100 mm i mån av möjlighet. Även A-måttet har ändrats, och justeras efter hand på de gamla vagnrana.
Enkelt uttryckt är A-måttet avståndet mellan insidorna av hjulen.
Av dessa skäl finns inga restrektioner för gammelvagnarna de får gå över nästan hela linjenätet.
Det är faktiskt så att vagn 302, den "kort-tjocke" är normbildande för spårvägsnätet... och det beror främst på att axelavståndet är 3000 mm.
Men det finns andra hinder som hindrar de gamla vagnarna, ffa tvåaxliga, och det är kontakttrådens höjd, det är litet lågt under några viadukter på vissa ställen.
Vissa av banantekniks spårgående maskiner såsom rälsbilar, rälstraktorer etc har inte alla de bredare hjulringarna, och har för trångt A-mått, så det finns vissa ställen i stan där deras rälshjul kalvar ur.
Bj.
-
Börje Ståhlman
-
Gäst
Angered, Bergsjøn och Tynnered.Börje Ståhlman skrev:Skulle Björn J. eller någon annan från framsidan vilja vara vänlig att upplysa om vilka delar av nätet gamlingarna inte får åka på.Björn J. skrev: Av dessa skäl finns inga restrektioner för gammelvagnarna de får gå över nästan hela linjenätet.
//BÖRJE S
-
Bobjörk
- Inlägg: 1779
- Blev medlem: torsdag 19 september 2002 15:58
- Ort: Blocksignal 1L3, km 11+611 (Fsä)
Varför får de inte gå på dessa sträckor då?Anonymous skrev:Angered, Bergsjøn och Tynnered.Börje Ståhlman skrev:Skulle Björn J. eller någon annan från framsidan vilja vara vänlig att upplysa om vilka delar av nätet gamlingarna inte får åka på.Björn J. skrev: Av dessa skäl finns inga restrektioner för gammelvagnarna de får gå över nästan hela linjenätet.
//BÖRJE S
Bantekniker
Även sträckan Eketrä- Länsman.
Som jag förstått det hela så är det egentligen inget generellt förbud, mer en restrektion, bara det att höjden under några viadukter alternativt gångbroar är för låg.
Exempelvis så går det att köra under viadukten vid Eketrägatan, men förarna upptäckte en gång att körtråden kom farligt nära de tvåaxliga vagnarnas tak.
När det gäller Tynnered är det tydligen ett problem av någon sort jag inte kan beskriva med en växel vid Opaltorget som har en för tvåaxliga vagnar olämplig konstruktion.
Jag har bara hört lite så där ryktesvägen vid fikabordet att ombyggnader dvs utgrävningar under några viadukter skulle företagas... men inte när.
Vi vill ogärna köra tvåaxliga vagnar nedför Chalmerstunneln heller.
Vi tror att bromsmotsånden blir för varma, dom får inte tillräcklig kylning inne i tunneln, och mekbromsen räcker inte riktigt till att bromsa med.
Trafikhandboken säger iofs att körning nedför med ansatt mekbroms kan företagas i max 40 km/h. Men det är bättre att undbvika detta.
Vi har praktiserat tvåaxlig vagn med släp, då släpvagnskonduktören hjälpbromsar, det går iofs bra, men det är krångligt, så det är bättre att låta bli, uppför tunneln är det däremot inga som helst problem.
Dessutom skall försiktighet iaktagas vid passage i växelkomplexet i Ängården, då den rika överhängande vegetationen från Slottskogen skadar "flaggpinnarna" som bär upp flaggorna i vagnen ändar, här gäller 15 km/h (Åndå bryts flaggpinnarna av här för jämnan).
Nöjd med svaret??
Bj.
Som jag förstått det hela så är det egentligen inget generellt förbud, mer en restrektion, bara det att höjden under några viadukter alternativt gångbroar är för låg.
Exempelvis så går det att köra under viadukten vid Eketrägatan, men förarna upptäckte en gång att körtråden kom farligt nära de tvåaxliga vagnarnas tak.
När det gäller Tynnered är det tydligen ett problem av någon sort jag inte kan beskriva med en växel vid Opaltorget som har en för tvåaxliga vagnar olämplig konstruktion.
Jag har bara hört lite så där ryktesvägen vid fikabordet att ombyggnader dvs utgrävningar under några viadukter skulle företagas... men inte när.
Vi vill ogärna köra tvåaxliga vagnar nedför Chalmerstunneln heller.
Vi tror att bromsmotsånden blir för varma, dom får inte tillräcklig kylning inne i tunneln, och mekbromsen räcker inte riktigt till att bromsa med.
Trafikhandboken säger iofs att körning nedför med ansatt mekbroms kan företagas i max 40 km/h. Men det är bättre att undbvika detta.
Vi har praktiserat tvåaxlig vagn med släp, då släpvagnskonduktören hjälpbromsar, det går iofs bra, men det är krångligt, så det är bättre att låta bli, uppför tunneln är det däremot inga som helst problem.
Dessutom skall försiktighet iaktagas vid passage i växelkomplexet i Ängården, då den rika överhängande vegetationen från Slottskogen skadar "flaggpinnarna" som bär upp flaggorna i vagnen ändar, här gäller 15 km/h (Åndå bryts flaggpinnarna av här för jämnan).
Nöjd med svaret??
Bj.
Jodå det står uttryckligen i trafikhandboken att vagnarna inte får gå på sträckorna. Vad gäller Angered så är viadukten i Hjällbo, Hammarkulletunneln och vagnarnas motstånd det som ursprungligen lett till beslutet om trafikeringsförbud.Björn J. skrev:Även sträckan Eketrä- Länsman.
Som jag förstått det hela så är det egentligen inget generellt förbud, mer en restrektion, bara det att höjden under några viadukter alternativt gångbroar är för låg.
För Bergsjön så är luftledningen för låg i en av tunnlarna i Kortedala. Minns ej vilken.
För Opaltorget, Angered och Bergsjön är det dessutom så att det ligger djuprillekorsningar som har flack brytvinkel vilket inte är bra för vagnarna då de dippar i korset. Därför råder förbud därstädes.
När det gäller sträckan på Hisingen så är jag osäker. Dock vet jag att 208 inte får gå utanför Wieselgrensplatsen.
Detta skall alltså endast praktiseras om vi av någon anledning som inte är förutsägbar inte kan köra ned för Aschebergsgatan och ej heller har möjlighet att backvända vid antingen Wavrinskys eller Sahlgrenska för att ta oss ned annan väg.Björn J skrev: Vi vill ogärna köra tvåaxliga vagnar nedför Chalmerstunneln heller.
Vi tror att bromsmotsånden blir för varma, dom får inte tillräcklig kylning inne i tunneln, och mekbromsen räcker inte riktigt till att bromsa med.
Trafikhandboken säger iofs att körning nedför med ansatt mekbroms kan företagas i max 40 km/h. Men det är bättre att undbvika detta.
/Tony
Med reservation för tyckfel.