Fråga om svenska språket

[Salkin]

Ord kommer och ord går, vem kunde på 1950-talet förutspå debatten om "såndär som inte får kallas för det den heter men som smakar choklad och cocos"-boll?

En bekant till mig stod en gång i kö på ett café i avsikt att beställa just sådana. Hon noterade att det efter henne i kön stod en mörkhyad herre och ställde därför in sig på att verkligen inte säga negerbollar utan istället havrebollar. Resultatet blev att hon bad om 'havrenegrer', varpå den mörkhyade herren vek sig dubbel av skratt...

[Tobba]

Meningsbyggnad och gramatik har ju förändrats en del. Vet inte riktigt när, men de som är gamla i dag fick minuspoäng i uppsatsskrivning om de skrev "är" i stället för "äro" etc. Mina kunskaper är så dåliga att jag inte vet om det har med tempus eller kasus att göra!

Tänk, här får jag chansen att vara wisserwasser eller vad det nu heter.
Det har med numerus (singularis/pluralis) att göra. Jag är; vi äro. Jag var; vi voro. Jag skall; vi skola.
Pluralformen lever kvar i en del stående uttryck som "Obehöriga äga ej tillträde" och i en del gamla visor t.ex. "Vi gå över daggstänkta berg fallera".

Ett annat ord är "utgå"! "Ersättning utgår" betyder att man får ersättning. En undersökning visade att många (unga?) trodde att det betydde motsatsen. Orsaken är säkert SVTs sätt att använda ordet! "Det intressanta programmet om spårvagnar utgår eftersom sporten drog ut på tiden!"

Ett annat sånt där tvetydigt ord är bestrida.
Jag bestrider åtalet = Jag nekar.
Jag bestrider kostnaderna = Jag betalar.

Apropå ord som försvinner ur vardagsspråket. Hur många här saknar ord som "alldenstund" och "änskönt"? . . .

För att inte tala om "vidlåda", "bekajad" och "enkannerligen".

Hmm... bortsett från att jag aldrig hört talas om läder från småfågel (fink-läder) så känner jag igen det mesta, protestera mot "ringskiva" jag måste - nummerskiva är det jag erinrar mig. (och jag har fyllt 30)

I min barndom sa man "petmoj" om fingerskivan. (Jag har fyllt 67.)
Den där med finkläder var bra

Tobba

[Salkin]

Ett annat sånt där tvetydigt ord är bestrida.
Jag bestrider åtalet = Jag nekar.
Jag bestrider kostnaderna = Jag betalar.

Hrm, kan detta verkligen vara riktigt? Om man bestrider en faktura betyder väl det att man nekar till att ha beställt det som fakturan gäller? Förvirrande...

[Stefan Widén]

För vissa allvarliga sjukdommar är beskedet "negativt"= man är frisk medans "posetivt" besked inte är lika bra att få. För mig står posetivt för något glädjande osv.

Så visst finns det många ord som kan förbrylla. I våra skrivningar som ex instuktioner för vagnar eller TRI och mtsv så förekommer det av traditionen och i vissa fall för "enkelhetens" skull ord som inte används ofta. När man skriver dessa i word får man en grön text med beskedet att ordet är..."gammalmodigt" eller nått liknande och kanske bör ersättas.

/stefan

[2763]

Meningsbyggnad och gramatik har ju förändrats en del. Vet inte riktigt när, men de som är gamla i dag fick minuspoäng i uppsatsskrivning om de skrev "är" i stället för "äro" etc. Mina kunskaper är så dåliga att jag inte vet om det har med tempus eller kasus att göra!

Tänk, här får jag chansen att vara wisserwasser eller vad det nu heter.
Det har med numerus (singularis/pluralis) att göra. Jag är; vi äro. Jag var; vi voro. Jag skall; vi skola.
Pluralformen lever kvar i en del stående uttryck som "Obehöriga äga ej tillträde" och i en del gamla visor t.ex. "Vi gå över daggstänkta berg fallera".

För att inte tala om följande strof ur Humoresk/Fjällfärd av W. P. Berger

"Bröder, sen I skimmret"

Vilket alltså icke skall tolkas som att det är något som aningen senare sker i tveksam belysning utan snarare till modern svenska torde översättas som:

"Bröder, ser ni skimmret"

Ofta sjunger vi helt okritiskt det vi läser, emedan tryck och betoning i det språk som var när texten skrevs var ett helt annat.

/T

[daniel_s]

I våra skrivningar som ex instuktioner för vagnar eller TRI och mtsv så förekommer det av traditionen och i vissa fall för "enkelhetens" skull ord som inte används ofta. När man skriver dessa i word får man en grön text med beskedet att ordet är..."gammalmodigt" eller nått liknande och kanske bör ersättas.

Och som en sann museiman tar man då tillfället i akt att använda det lite oftare!

[NerdBoy]

I våra skrivningar som ex instuktioner för vagnar eller TRI och mtsv så förekommer det av traditionen och i vissa fall för "enkelhetens" skull ord som inte används ofta. När man skriver dessa i word får man en grön text med beskedet att ordet är..."gammalmodigt" eller nått liknande och kanske bör ersättas.

Och som en sann museiman tar man då tillfället i akt att använda det lite oftare!

Meddelandet jag får i min version av Word är för övrigt "Beakta ordformen xxx. I vanlig text kan den känns ålderdomlig eller främmande". Beakta? Är inte det ordet ålderdomligt och främmande i sig?

[Per Jacobson]

I våra skrivningar som ex instuktioner för vagnar eller TRI och mtsv så förekommer det av traditionen och i vissa fall för "enkelhetens" skull ord som inte används ofta. När man skriver dessa i word får man en grön text med beskedet att ordet är..."gammalmodigt" eller nått liknande och kanske bör ersättas.

Och som en sann museiman tar man då tillfället i akt att använda det lite oftare!

Självklart!
För oss som bor borta om ära och redlighet.........så är det jätte, jättetrevligt.....att slippa spårvagnen som kördes ut ur spårvagnsgaraget av tågchauffören på tågbanan till tågstationen.........vi tar järnvägen.....och försvinner ut ur historien.

Per Jacobson (147).

[Tobba]

Ett annat sånt där tvetydigt ord är bestrida.
Jag bestrider åtalet = Jag nekar.
Jag bestrider kostnaderna = Jag betalar.

Hrm, kan detta verkligen vara riktigt? Om man bestrider en faktura betyder väl det att man nekar till att ha beställt det som fakturan gäller? Förvirrande...

Jag håller med, det är luddigt. Bestrider jag fakturan är det som du säger.

Exemplet kom från en jobbarkompis (invandrare) som sökte turistvisum för sin mamma, som skulle besöka honom.
I ansökningsformuläret fanns bland annat föreskrivet att han skulle bestrida alla kostnader i samband med hennes besök. Med detta menades att han måste stå för kostnaderna. Inte underligt att en invandrare blir konfunderad över den formuleringen, när inte ens alla svenskar förstår skillnaden.

Just orden "bestrida" och "utgå" varnas det för i bl.a. DN:s skrivregler.
(Snälla, blanda nu inte ihop DN:s skrivregler med hur vissa journalister skriver!)

Ha en 3vlig fortsättning på sommaren
önskar Tobba

[bruse]

Jag som trodde att bestrida var jus ti det nekande, jag bestrider = jag går inte med på...

Från NE.se

bestrida

bestri´da verb bestred äv. bestridde, bestridit äv. bestritt, bestriden äv. bestridd, bestridna äv. bestridda, pres. bestrider
ORDLED: be-strid-er
SUBST.: bestridande


1 tillbakavisa eller förneka påstående, anklagelse etc. {edementera, negera, neka 1, vägra 1} [spec. jur.]: riktigheten i beräkningarna kan inte ~s; svaranden bestred alla åtalspunkterna
BET.NYANS: ibl. allmännare förvägra: man bestred honom äran av upptäckten
KONSTR.: ~ (ngn) ngt, ~ att+SATS
HIST.: sedan 1732 i sin nuv. bet.; jfr fornsv. bestridha 'bekämpa'; av lågty. bestriden 'strida emot'


2 ansvara för betalningen av viss utgift e.d.: kostnaderna för styrelsens studieresa bestrids av medlemmarna
KONSTR.: ~ ngt
HIST.: sedan 1764; av ty. bestreiten med samma bet.; samma ord som bestrida 1


3 ha ansvar för utförandet av viss uppgift e.d.: undervisningen bestrids av universitetets ordinarie lärare
KONSTR.: ~ ngt
HIST.: sedan 1723; se bestrida 2

Jisses! Två helt motsatta betydelser. Inte konstigt man bör undvika ordet!

[rote]

Åhh, dessa propert klädda och finurliga byråkrater har lyckats att omdefinera ett ord igen!