Linjer som aldrig blev av (i Helsingfors) - år 1918 osv.

[Piirka]

...och grannen sa att han kunde svära mycket fint på finska. ;->

Jajamensan. Finnarna är duktiga på att svära Kanske borde jag efter Mumindalslektionerna fortsätta med en svordomskurs, pärkkele

Tråkigt att man inte har planerat lite på hur och var bussarna lämnar av sina kunder i Helsingfors centrum.

Busstationen, som byggdes på 1930-talet, skulle vara ett provisorium. Provisoriet varade i 70 år. I fjol öppnades den underjordiska bussterminalen för Esbo- och fjärrbussar. Bussarna mot mellersta och norra Esbo samt västra delarna av Vanda avgår från Elielterminalen (vid västra sidan av järnvägsstationen. Från andra sidan (Järnvägstorget) avgår bussarna mot mellersta och östra Vanda. Det att ledbussar är välkomna endast på linjerna från Järnvägstorget beror på avgångsplatformarna. Där är de formade såsom vid Slussen (för bussarna mot Nacka). I terminalerna i Kampen och Eliel är hållplatserna formade som fickor. Bussarna måste backa för att komma ut fickorna. Ledbussar fungerar därför dåligt vid dessa terminaler.

Ledbussar har aldrig varit särskilt populära i Finland. Tammerfors (och Helsingfors) är/har varit egentligen de enda orterna med ledbussar i större mängder. I Helsingfors är ledbussarna en utdöende art, till förmån för boggiebussarna. En boggiebuss tar nästan lika många sittande som en ledbuss. Vid upphandlingarna ges inga poäng för antalet ståplatser, så ledbussen är därför en förlorare.

En del problem med kollektivtrafiken i USA:

<klipp klipp>

Många buss- och lokaltågs-linjer rullar bara under högtrafiken.

Stor tillväxt i förorterna - där det oftast blir svårt att betjäna resandet med annat änn bilar.

<klipp klipp>

... det verkar som Ni har mycket mera upphandlad kollektivtrafik i Finland - jämfört med USA.

Upphandlad och upphandlad. Av de stora städerna har endast huvudstadsregionen (i helhet) och Åbo (en knapp majoritet av linjerna) upphandlad trafik. Stadstrafiken i de övriga stora och mellanstora städerna - nix nihil. Staten, eller egentligen länstyrselsen i de fem finska länen köper icke-lönsam (tåg- och) busstrafik på linjer speciellt ute i landsbygden. I höstas skrevs det om att 1400 bussturer dras in i år och nästa år. Östra Finlands län drabbas hårdast. På de orter som skulle drabbas hårdast kvarblir endast lagstadgade skolskjutsar. För alla andra resor än skolan eller arbetet krävs en egen bil. Systemet börjar likna USA:s motsvarande

Piirka
---------------
Språklektion 112 i Mumindalen

bortlämna - stryka, utelämna

[Zill]

...och grannen sa att han kunde svära mycket fint på finska. ;->

Jajamensan. Finnarna är duktiga på att svära Kanske borde jag efter Mumindalslektionerna fortsätta med en svordomskurs, pärkkele

Fast jag tror att det strider mot reglerna i Forum.

Tråkigt att man inte har planerat lite på hur och var bussarna lämnar av sina kunder i Helsingfors centrum.

Busstationen, som byggdes på 1930-talet, skulle vara ett provisorium. Provisoriet varade i 70 år. I fjol öppnades den underjordiska bussterminalen för Esbo- och fjärrbussar. Bussarna mot mellersta och norra Esbo samt västra delarna av Vanda avgår från Elielterminalen (vid västra sidan av järnvägsstationen. Från andra sidan (Järnvägstorget) avgår bussarna mot mellersta och östra Vanda. Det att ledbussar är välkomna endast på linjerna från Järnvägstorget beror på avgångsplatformarna. Där är de formade såsom vid Slussen (för bussarna mot Nacka). I terminalerna i Kampen och Eliel är hållplatserna formade som fickor. Bussarna måste backa för att komma ut fickorna. Ledbussar fungerar därför dåligt vid dessa terminaler.

Har man börjat bygga nytt på det stora området där bussarna parkerade och startade sina turer?

Ledbussar har aldrig varit särskilt populära i Finland. Tammerfors (och Helsingfors) är/har varit egentligen de enda orterna med ledbussar i större mängder. I Helsingfors är ledbussarna en utdöende art, till förmån för boggiebussarna. En boggiebuss tar nästan lika många sittande som en ledbuss. Vid upphandlingarna ges inga poäng för antalet ståplatser, så ledbussen är därför en förlorare.

Underligt nog så har jag aldrig märkt att någon i USA eller Kanada skulle köra en boggiebuss (bus with tandem drive axles) i lokaltrafiken, fast denna busstyp körs mycket av Greyhound, Peter Pan och Carolina Trailways, o s v.

En del problem med kollektivtrafiken i USA:

<klipp klipp>

Många buss- och lokaltågs-linjer rullar bara under högtrafiken.

Stor tillväxt i förorterna - där det oftast blir svårt att betjäna resandet med annat änn bilar.

<klipp klipp>

... det verkar som Ni har mycket mera upphandlad kollektivtrafik i Finland - jämfört med USA.

Upphandlad och upphandlad. Av de stora städerna har endast huvudstadsregionen (i helhet) och Åbo (en knapp majoritet av linjerna) upphandlad trafik. Stadstrafiken i de övriga stora och mellanstora städerna - nix nihil. Staten, eller egentligen länstyrselsen i de fem finska länen köper icke-lönsam (tåg- och) busstrafik på linjer speciellt ute i landsbygden. I höstas skrevs det om att 1400 bussturer dras in i år och nästa år. Östra Finlands län drabbas hårdast. På de orter som skulle drabbas hårdast kvarblir endast lagstadgade skolskjutsar. För alla andra resor än skolan eller arbetet krävs en egen bil. Systemet börjar likna USA:s motsvarande

Och det har varit den verkligt stora skillnaden om man jämför USA med Sverige och Finland. Att det går att åka en buss till Ortalalund (nära Väddö i Roslagen, SL linje 643) eller lokaltåg till Jorvas (nära Kyrkslätt, L tåget) skulle inte ens komma till frågan i USA.

Hur kommer familjer i Östra Finland att klara sina transportbehov? Kommer staten att subventionera taxiresor?

Piirka
---------------
Språklektion 112 i Mumindalen

bortlämna - stryka, utelämna

[Piirka]

Jag delade alltså tråden.

Har man börjat bygga nytt på det stora området där bussarna parkerade och startade sina turer?

Den nya busstationen, som var en utopi i 70 år, Kampenterminalen öppnades i sin helhet i fredags. I kvarteren kring terminalen byggdes även bostadsbyggander. Man bör vara en lottoeuronär, för att kunna köpa en bostad där.

Piirka
---------------
Språklektion 115 i Mumindalen

bostadsbyggnad - bostadshus

[Piirka]

Igår presenterades utredningen om "Droppen" i Helsingfors. Enligt den är den 7,5 km långa underjordiska banan samhällsekonomiskt lönsam. Banan skulle kosta 250 milj. euro (ca 2,35 miljarder kronor). Trafikeringskostnaderna skulle minska med ca 3 milj. euro (28 milj. kronor) årligen. Hagnäs planeras att byggas parallellt med metrostationen och är i såfall stationen med den högsta belastningen, 7.000 trafikanter i maxtimmen om morgonen. Motsvarande tal för Skillnaden (Centrum i utredingen) är 5.100 och för Tölö (Operan) 2.500.

I höst öppnas genbanan via Mäntsälä mot Lahtis. Trycket på bangården i Helsingfors ökar därför. Av kapasitetsskäl måste slutstationen för endel av stadsbanetågen flyttas i framtiden från Helsingfors till Böle. Byggandet av Droppen eller flyttandet till Böle möjliggör frigivningen av 8 spår för annan tågtrafik på stationen Helsingfors. Droppenbanan byggs (eventuellt) efter att Ringbanan i Vanda och förlängingen av stadsbanan från Alberga mot Esbo via Grankulla har byggts, tidigast på 2020-talet.

Piirka
---------------
Språklektion 134 i Mumindalen

brännbar vätska - brandfarlig vätska

[Piirka]

I slutet av år 1989 presenterade HST planerna på hur spårvägstrafiken skulle utvecklas under åren 1990-2005. Planerna omfattade två olika alternativ, bägge med två faser. Vi börjar med alternativet A, fas I (för åren 1990-97):



21,7 km nytt spår skulle byggas fram till år 2005, för ett pris på 67,7 milj mark (ca 15,4 milj dagens euro, ca 144 milj kronor). 39 nya ledvagnar skulle köpas för ett pris på 312 milj mark (71 milj euro, ca 666 milj kronor). De dåvarande linjerna 4, 7A och 7B skulle trafikeras oförändrade. Ändringarna på övriga linjer under fas I var:

- 1 & 1A. Rutten över Berghäll och Sturegatan skulle flyttas till Sörnäs. En förlängning från Kottby mot Åggelby övervägdes
- 2. Ändhållplatsen vid Salutorget skulle flyttas till Sandviken. Rutten över Kronohagen skulle flyttas över Kajsaniemi och Järnvägstorget
- 3B & 3T. Nya spår i närheten av Kampens metrostation samt nordväst om Tölö torg på Topeliusgatan.
- 5. Femman skulle åter börja trafikera, som ett komplement till fyran. Meninger var att en mängd turer på fyran skulle flyttas över till den nya femman
- 6. Ändhållplatserna skulle vara desamma, men rutten i centrum skulle justeras. Sexan skulle flyttas från Kajsaniemi till att gå över Kronohagen
- 8. Åttan skulle förlängas i söder mot Busholmen
- 10. Tian skulle i norr förlängas mot Lillhoplax. En förlängning mot Hoplax station övervägdes

Spårslingan i Brunakärr revs. Spåren på Arkadiagatan skulle rivas, men Nimbys i Främre Tölö lyckades förhindra linjeomläggningen den gången. Övriga spårsträckor, som höll på att bli utan linjetrafik skulle behållas. Det enda som förverkligades av denna fas var förlängningen mot Lillhoplax. Planerna ändrades för tvåans del. I januari 1992 förlängdes tvåan från Salutorget mot terminalen på Skatudden.

Fas II följer...

Piirka
---------------
Språklektion 181 i Mumindalen

diplomingenjör (DI) - civilingenjör

[Piirka]

Fas II i alternativet A omfattade åren 1997-2005:



Tvåan skulle åter igen flyttas till en ny ändhållplats, från Sandviken till Havsgatan. Nytt spår på Högbergs- och Kaptensgatorna.

Femman skulle förlängas från från Tölö torg över Helsinge-, Västra Brahe-, Sture- och Backasgatan mot ett nytt bostadsområde i Gumtäkt.

Sexan skulle vara linjen, som ändrades mest. Förlängning på nytt spår vid Sandviken mot Sundholmen, fram till åttans gamla slinga. I norr skulle sexan fortsätta från Sörnäs metrostation över Helsingegatan, på nytt spår i Flemingsgatan och Aleksis Kivis gata, över Bölebron och på nytt spår mot Ilmala. Åttan skulle ersätta sexan i Arabia.

Tian skulle flyttas från Kirran till Eira. Från den gemensamma ändhållplatsen (linje 1A) över Fredriksgatan (delvis nytt spår) till Kampens metrostation och vidare över Salomonsgatan och Mannerheimvägen norrut.

Inget av denna fas har ännu realiserats. Men om några år borde vi kunna ta spåran mot Aleksis Kivis gata. Inte med sexan men med nian. Det hade varit intressant, om tvåan hade trafikerats mellan Havsgatan och Linjerna. Då hade tvåan varit ganska identisk med den första sjuan mellan Kirurgen och Linjerna (eller Diakonissanstalten, som ändhållplatsen hette då). Den sjuan trafikerades mellan åren 1926 och 1949.

Ganska litet av det befintliga spårnätet hade blivit utan trafik; endast slingorna vid Sandviken, Kirran och Vallgård. Jag antar att dessa hade lämnats kvar för eventuella trafikstörningar.

Piirka
---------------
Språklektion 185 i Mumindalen

inte ditåt - inte på långt när

[Johan Eriksson]

Hade inte denna (Fas II) plan som mål att ersätta några innerstadsbusslinjer, bl a linje 17 som skulle ersättas av linje 6? Var det inte fler, 14-18?.
Det skulle väl vara driftsekonomiskt fördelaktigt att få bort de parallellgående bussarna med de föreslagna smarta smålänkarna, hur det gick sedan?

[Piirka]

Hade inte denna (Fas II) plan som mål att ersätta några innerstadsbusslinjer, bl a linje 17 som skulle ersättas av linje 6? Var det inte fler, 14-18?.
Det skulle väl vara driftsekonomiskt fördelaktigt att få bort de parallellgående bussarna med de föreslagna smarta smålänkarna, hur det gick sedan?

Glömde faktiskt bort busslinjerna. Jag hittade HST:s trafikkarta från 1989. Busslinjerna 14B Eira-Klinikerna i Mejlans, 17 Havsgatan- Östra Böle och 23/23V Järnvägstorget-Hagnäs-Linjerna-Böle-Ilmala-Brunakärr skulle nedläggas. 22:n skulle ersätta 23/23V på sträckan mellan Brunakärr och Ilmala. Busslinje 16 skulle kortas av från Munkholmen/Eira till Skillnaden.
För tillfället ersätter buss 23:n spårvägstrafiken på Linjerna istället.

Med lite mer spår kunde busslinjerna 15/15B Busholmen - Kampen - Skillnaden - Eira - Ärtholmen och 55 Maria sjukhus - Forsby ha ersatts av spårväg. Likaså kunde busslinje 65A ersättas mellan Järnvägstorget och Åggelby (Grindbacka) med nya spår från Kottby på linje 1. Tian kunde med nya spår från Lillhoplax ha kunnat ersätta busslinjen 32 Simonsfältet - Södra Haga.

Piirka
---------------
Spårklektion 189 i Mumindalen

dra tillbaka - ta tillbaka, återta

[Piirka]

HST:s förslag till spårvägsutbyggnader år 1989, alternativ B (fas I):



Som synes är den första fasen i bägge alternativen sånär som identiska, förutom att linje 5 inte finns med i B-alternativet. Den andra fasen skiljer sej desto markantare mellan alternativen. 18,8 km nytt spår skulle byggas för en kostnad på 59,1 milj mark (13,5 milj euro = 126 milj kronor). 27 nya ledvagnar skulle skaffas för en kostnad på 216 milj mark (49 milj euro = 460 milj kronor). De busslinjerna som skulle läggas ned var de samma som i alternativet A, dvs 14B, 17 och 23/23V. Busslinjerna 16 och 22 skulle även förändras på samma sätt.

Piirka
---------------
Språklektion 193 i Mumindalen

duglighetspermission - permission beviljad åt värnpliktig som utmärkt sej under tjänstgöringen

[Piirka]

Fas II i B-alternativet från 1989 skiljde sej mer markant från A-alternativets ditto:



Ingen femma i denna fas heller, vilkelt skulle ha lett till att Sturegatan hade blivit utan spårvagnstrafik. Spåren hade kanske behållits för trafiken från och mot Forsbyhallen för treorna och för att möjliggöra undantagstrafik på andra linjer i området.

Tvåan skulle ledas mot Eira och tian mot Havsgatan (vice versa i A-alternativet). Sexan skulle dras över Bergäll i detta alternativ (och inte över Sörnäs, såsom i A-alternativet). I början av 1990-talet kom "laman" (den sjupa ekonomiska depressionen) och förintade förverkligandet. Bara tian hann förlängas till Lillhoplax.

Piirka
---------------
Språklektion 197

dynvar - örngott

[Johan Eriksson]

x

[Piirka]

Bara tian hann förlängas till Lillhoplax.

Är de övriga länkarna lagda på is tvs eller finns det en ny plan?

Tjockleken på isen är minst en halv meter. Men visst borras det pimpelhål: Böle-Ilmalalinjen står i turen på väntlistan. Inte som linje 6, men som linje 9. Nya planer dök upp efter 1989.

Begriper mig inte på det ekonomiska i att köra busslinjerna parallellt med spårvägen!, -gör ni?

Busslinjerna kommer från förorterna, medan spårvägslinjerna omfattar främst de centrala delarna av stan. Att fortsätta spårvägslinjerna mot förorterna, t ex norrut från Kottby och således ersätta t ex busslinje 66 mot Västra Baggböle samt övriga busslinjer i området som matarlinjer till denna förortsspårvägslinje skulle inte vara så lyckat. För nuvarande trafikerar spårvagnarna för långsamt, så att en lång linje från Västra Baggböle mot centrum skulle inte vara så lockande som motsvarande busslinje, tyvärr.

Spårvagnsprioritering i trafikljusen borde förbättras avsevärt. Nu händer det alltför ofta att en spårvagn får bromsa in, stå och vänta på grönt, rulla över korsningen för att få stanna vid hållplatsen osv. För ett antal år sedan skulle medelhastigheten hos spårvagnarna ökas avsevärt. Inget hände, medelhastigheten har tom sjunkit. Det behövs en attitydförändring hos politikerna, som nu tycket att "jovisst... spårvagnar är bra... MEN... bara inte privatbilstrafiken lider av dem" Vi har fortfarande kvar "60-tals -tänkandet", då spårvagnarna ansågs vara i vägen för övrig trafik.

Bästa exemplet på dylikt tänkande kommer från en fd politiker. Han intervjuades för en kanske 10 år sedan. Åt spårvagnarna gav han vitsordet 5 (skalan torde ha varit 4-10, med 10 som det bästa vitsordet). Han ansåg att spårvagnarna skall bort, för deras filer tar för mycket plats. Om vi leker med tanken att ta bort spårvagnarna på Mannerheimvägen. I högtrafik har vi ca 45-50 turer i timmen. Varje tur tar ca 100 trafikanter. Minst 4500 trafikanter börjar alltså köra bil istället. Till det behövs minst 3200 privatbilar. Hur många filer behövs för alla dessa bilar? En fd spårvagnsfil klarar knappast av så många bilar i timmen...

Piirka
---------------
Språklektion 202 i Mumindalen

egenhandsrätt - egenmäktigt förfarande, självtagen rätt

[Piirka]

Och så drar jag fram kartan "PLJ 2002". Jag har kompletterat den med en ny plan på en metrolinje. Egentligen är linjen en förlängning av Tölömetron:



Man har nu alltså börjat planera en förlängning från Böle mot Flygstationen. Kollektivtrafiknämnden i Helsingfors skall behandla ärendet för första gången på torsdagen (den 4 maj). Två olika alernativa sträckor finns med. En västligare dragen helt i tunnel och en östligare parallellt med Tusbyleden. Den östligare dragningen skulle byggas ovanjordisk mellan Storkärr och Dickursbyvägen.

Kostnaderna beräknas till 268 - 366 milj. euro (2,5 - 3,4 miljarder kronor) och linjen kunde öppnas år 2025. Restiden centrum och Flygstationen emellan beräknas till 10-14 minuter. Jag misstänker att redaktören har uppfattat fel för medelhastigheten (inkl. stoppen vid stationerna) är då minst 75 km/h. Jag antar att resan mellan Böle och Flygstationen tar 10-14 minuter. Trafikantmängden är i medeltal 20.000 för stationerna. Flygstationen är den mest belastade stationen med 24.000 trafikanter per dygn. 10.000 är flygresenärer och resten tar metron till/från jobbet på flygfältsområdet.

Piirka
-------------
Språklektion 234 i Mumindalen

festföredragare - festtalare

[Piirka]

Man har nu alltså börjat planera en förlängning från Böle mot Flygstationen.

Både Vanda stad och trafikministeriet torpederar flygfältsmetron. I Vanda önskar man däremot att byggandet av Ringbanan skall påbörjar år 2008. På Trafikministeriet framhäver man att Ringbanan inte hör till det mest brådskande projektet och att byggandet kan därför påbörjas först några år senare. Byggtiden beräknas till 4-5 år, så banan blir färdig tidigast år 2012.

Piirka
---------------
Språklektion 247 i Mumindalen

Trafikministeriet - Kommunikationsdepartementet

[bruse]

Många Böle är det i ortsnamn, vad betyder det?

[Anders Norén]

Många Böle är det i ortsnamn, vad betyder det?

Bol eller böle betyder boplats, dvs. en synonym till by, stad, sta, torp, arp m.m.

Anders

[Piirka]

SAD förbereder sej inför upphandlingen av stadsbanetrafiken genom grundandet av bolag, som kommer att äga pendeltåg (och kanske även metrovagnar?). Bolaget hyr ut materiel till vinnaren av upphandlingen.

Grundandet av bolaget som äger pendeltåg har kommit så långt att köp av nya pendeltåg nu planeras. Pääkaupunkiseudun Junakalusto Oy - Huvudstadsregionens Tågpark Ab har fått in ett antal offerter. Offerterna har dryftats och underhandlinger fortsätts med två leverantörkandidater. 32 trevagnsenheter (på 75 meter) levereras antingen av Alstom eller av Stadler.

HT Ab ansöker av sina ägare (Helsingfors stad med 34%, Vanda med 17%, Esbo med 12%, Grankulla med 2% och VR (statsjärnvägarna) med 35% av aktierna) om låneborgen. Ett lån på 500 milj. euro (4,685 miljarder kronor) kunde tas för inköpet åren 2006-14. Ett annat finansieringsalternativ är leasing. Även en kombination av lån och leasing kan vara möjlig. Under en period på 20 år kommer upp till 100 enheter att skaffas. VR har redan beslutat för borgenärskapet, kommunerna följer efter senare nu i maj. Om köpet finansieras med lån, så kommer pengar att behövas till förskott redan i augusti-september.

Piirka
---------------
Språklektion 268 i Mumindalen

forstmästare - jägmästare

[Piirka]

Stadsplaneringsverket och HST har tillsammans tagit fram en plan för Helsingforsiska spårvägsutbyggnader fram till år 2015. Planen omfattar sex olika alternativ. På torsdag skall kollektivtrafiknämnden ta ställning till planen jämte de olika alternativen. Grundalternativet i planen "Ratikka 2015" ("Spåran 2015"), alternativet Nyky 2015 ser ut så här:



- linjerna 1 och 1A ersätts av en ny förkortad linje 1 Salutorget-Vallgård
- ringlinjerna 3B och 3T får ny rutt mellan Glaspalatset och Operan
- sexan förlängs från Sandviken mot Busholmen
- ringlinjerna 7A och 7B får en ny rutt i Tölö mellan Glaspalatset och Operan. Mellan Glaspalatset mot Alexandersgatan dras sjuorna över Mikaelsgatan
- åttan förlängs från Sundholmen mot Busholmen
- nian har grundats och trafikerar mellan Kirran och Ilmala
- tians ändhållplats har flyttats från Kirran till Styrmansgatan (Eira)

Linjerna 4 och 4T trafikeras så som nu. Spårsträckor i Arkadiagatan (i Främre Tölö), vid Linjerna, i Östra Böle, mot Kottby och slingan vid Sundholmen blir helt utan trafik. Linjerna miste sin trafik redan i början är fjolåret. Kottbyspåren omfattas va ca 2 km dubbelspår.

Fortsättning följer...

Piirka
---------------
Språklektion 279 i Mumindalen

franska streck - punktuppställning

[Johan Eriksson]

x

[Piirka]

-Rivs spåren sen?

-Slutar linje ? mot Kottby vid dess pendeltågstation och är inte detta en mycket "tung" sträcka?

Svårt att säga. Högst troligen rivs spåren mot Kottby, då det inte i detta alternativ planeras någon linje dit. Dagens etta är en "fis mot trafikanterna" (för att citera fel en politiker bland elitseriens finska sossar). I högtrafik körs 1A någonlunda normalt, men ettan däremellan i dagtrafik körs i 20 minuters trafik (ungefär). Ingen kvällstrafik efter kl 18 längre. Kottbylinjen har tynats ut ganska rejält.

Det är därför överraskande att ettan föreslås att trafikera mellan Salutorget och Vallgård. Sträckan är exakt densamma som nian hade fram till år 1976! När sedan sparåtgärder i spårvägstrafiken söks efter år 2015 går nog ettan mot sitt öde på samma sätt som tvåan gick ifjol.

-Vad händer i västra Böle, flyttas 9ans spår?

Dagens sjuor kör en "blindtarmsslinga" i Västra Böle. Då nian mot Ilmala tas ibruk, avkortas sjuorna i bort från blindtarmen. Nian tar över på det västra spårparet medan östra halvan blir utan trafik. Kanske spåren sparas, kanske inte.

-Är Arabiastranden 6ans slutgiltiga mål (när förlängdes den dit?) eller finns/har det funnits planer att gå vidare norrut härifrån?

En förlängning från Arabiastranden norrut torde vara möjlig. Lång torde den inte bli, i alla fall inte ända ut mot Vik. En eventuell (snabb)spårväg, Viira, mot Vik byggs antingen från sexans gamla ändhållplatsläge i Arabia eller längs hallspåren mot Forsby och förbi vagnhallen. Varken Viira- eller Kronobergsspårvägen (från Skatudden österut) finns utsatta.

-Vad hände med förlängningen från Eira till Sandviken och/eller ut i hamnen där buss 15 nu vänder?

-Har ytterligare sträckor "utgått" ur planerna?

Förra presentationsrumban omfattade planerna från slutet av 1980-talet. De kan inte direkt jämföras med dessa nya planer. Jag har varit en trög tavastlänning då jag inte orkat sitta vid ritbordet utan njutit av vackert väder, en ny cykel och börjat leka med en ny kamera... Därför saknas fortfarande 1990-talets planer häremellan.

Väl i detta alternativ dras inte någon linje från Sandviken mot Västra hamnen, men istället mot ett nytt bostadsområde på Busholmen. Andra alternativ är klart mer spännande och intressanta, de kommer inom kort.

Piirka
---------------
Språklektion 280 i Mumindalen

frestelse (ss. skink-, forell-) - maträtt likande Janssons frestelse