Batteri-elhybridtåg i Tyskland

[Enceladus]

Titta på videon! Snabbladdaren har tre batterier med en kapacitet på 190 kWh och ett C-tal på 10, d.v.s. en effekt på 5,7 MW. Solceller kan ladda batterierna.

Behövs inte. Jag är läskunnig och har fortfarande inget behov av att titta på svamliga videoklipp.

Det är enkel matematik. Vilka energikällor som kan ladda ett batterilager tillräcklig beror helt och hållet på hur mycket energi de kan tillhandahålla, i förhållande till hur mycket energi som tas ut, dvs. hur ofta och mycket laddstationen utnyttjas, över en given tidsperiod. Det finns ingen gratisenergi.

Det lokala batterilagret fungerar bara som en effektbuffer. Som i bränsecelltåg! Det gör att effektbelastningen på det lokala nätet kan minska, beroende på hur stora och frekventa energiuttag som görs genom uppladdning av fordon.

10 to 97% in 9 Minutes. Denza's Flash Charger Just Made Its European Debut Off the Grid.

The system is completely off-grid. It draws from two battery energy storage units, each holding 190 kWh and loaded with BYD Blade Battery Generation 2 cells. A single 2-megawatt power converter can charge two vehicles simultaneously at up to 1 megawatt each, or push all of that into one vehicle at up to 1.5 megawatts. The car is also able to discharge back into the battery storage system at over 300 kW, which means the team can run a charge session, discharge the energy back out, and run the same test again without waiting for a grid connection to top up the batteries.

Rättelse: Laddaren har två batterier i sitt lager, inte tre. Därmed är effekten något lägre. Men det går naturligtvis att smälla upp fler batterier vid järnvägsnätet:

Railways could become Britain’s hidden battery network

One option currently being tested is how to use slow-charge storage to fast-charge battery trains on rural and branch lines.

There have also been experiments to see if it’s possible to use localised power supplies for the railway. One of the big benefits is that connecting local supplies directly to the railway is more efficient, as it avoids the AC-to-DC conversion from the national grid, which typically loses 4-5% of the supply.

But installing slow-charging battery storage sites along a railway could allow them to drop power into the railway when trains are passing, then return to a standard national grid backup mode when there are no trains in the area.

PS. Är skribenten medveten om att batterilager är världens snabbast växande energikälla? Även i Trumps USA växer batterilager fyra gånger snabbare än gas!

Citatet om bränslecellsdtft är helt irrelevant här och bara ytterligare ett exempel på Enceladus-kollektivets tomma retorik.

Är det samma person som har skrivit detta inlägg och endast tre minuter senare påpekat att batterilager hos snabbladdare påminner om bränslecellståg?

[dr Cassandra Nojdh]

PS. Är skribenten medveten om att batterilager är världens snabbast växande energikälla? Även i Trumps USA växer batterilager fyra gånger snabbare än gas!

Citatet om bränslecellsdtft är helt irrelevant här och bara ytterligare ett exempel på Enceladus-kollektivets tomma retorik.

Är det samma person som har skrivit detta inlägg och endast tre minuter senare påpekat att batterilager hos snabbladdare påminner om bränslecellståg?

Vad är det här för trams?

Det här är grundläggande fysik och vi tar det lugn och sakta. Ackumulatorbatterier är inga "energikällor" (egentligen ett oprecist uttryck, eftersom energi enligt termodynamikens första huvudsats, även kallad energiprincipen inte kan skapas eller förstöras, utan bara omvandlas från en form till en annan). Ett ackumulatorbatteri kan bara omvandla tillförd elenergi till kemisk energi (uppladdning) och det omvända (urladdning).

Om batteriet tillförs en mindre mängd energi (uppladdning) under en given tidsrymd, än vad som tas ut (urladdning) vid överföring till annan förbrukare så kommer batteriet att tömmas. Därför fungerar ett batterilager som detta enbart som en effektbuffer. Det kan laddas upp med lägre effekt än den effekt som tas ut vid urladdning, givet att lagringskapaciteten är tillräckligt stor, men den energimängd som passerar genom batterilagret under en given tidsrymd måste vara i balans annars töms lagret.

Det är alltså den effekt som tillförs batterilagret, ställt mot den effekt som tas ut vid överföring till andra förbrukare (t.ex. vid laddning av elfordon) under en given tidsrymd som är avgörande för hur det här fungerar. Effekt (och därmed energi) måste under alla förhållanden tillföras, vare sig det sker från det allmänna elnätet eller lokal elproduktion. Jag vet inte hur många gånger jag måste påpeka detta. Ackumulatorbatterier kan inte producera el, det kan bara ske i produktionsanläggningar som omvandlar primära energikällor (sol, vind, rinnande vatten, geotermisk energi, biomassa, fossila bränslen, kärnenergi) till el.

Tidsskalorna för en effektbuffer i en laddstation och effektbuffern i ex.vis ett bränslecelltåg är naturligtvis olika. Principen är dock densamma.
Men det kanske var för svårt att förstå med tanke vilseledande fraser som

Är det samma person som har skrivit detta inlägg och endast tre minuter senare påpekat att batterilager hos snabbladdare påminner om bränslecellståg?

Ovanstående förklarade jag, med färre ord, tidigare:

Det är enkel matematik. Vilka energikällor som kan ladda ett batterilager tillräcklig beror helt och hållet på hur mycket energi de kan tillhandahålla, i förhållande till hur mycket energi som tas ut, dvs. hur ofta och mycket laddstationen utnyttjas, över en given tidsperiod. Det finns ingen gratisenergi.

Det är helt okontroversiellt och behöver inga extensiva citat från div. oskyra publikationer för att förstås. Men det är svårt att föra vettiga diskussioner med någon som ägnar sig åt Hanif Bali-liknade trollande.