Kontantlösa butiker

[Enceladus]

Jag har svårt att tänka mig det. Ju färre som använder fysiska kontanter, desto dyrare blir kontanthanteringen. Swedbank Pay tar 0,95 procent för bank- och kreditkort från EU. Swish kostar mellan 1,5 och 3 kronor per transaktion beroende på bank. Båda avgifterna kan förhandlas ner av stora aktörer som SL. Enligt uppgift betalar SL bara 23 öre per blipp. Ingen chans att fysiska kontanter kan slå det. Mindre företag som inte har samma förhandlingskraft lobbar säkert för e-kronan, men befintliga betalsätt är ganska billiga redan idag.

EU:s senaste reglering av mellanbanksavgifter har kraftigt minskat avgifterna för kortbetalningar inom EU, och nuförtiden har nästan alla länder motsvarigheter till Swish som pressar priserna ytterligare. Å andra sidan erbjuder kreditkort och Klarna starkare köpskydd. Fysiska kontanters främsta styrka är integriteten. Många ungdomar använder bara kontanter för att köpa droger...

Det som händer i Europa just nu kan ändra förutsättningarna.

Det som händer i Europa är att kontaktlösa betalningar tar över. Kolla bara på utvecklingen i Norge och Tyskland! Sverige kommer säkert ifatt när storbankerna byter ut sina gamla kort.

[Odd]

En lösning på betalproblemen och oligopoliseringen av betalmarknaden kanske skulle kunna lösas genom att skapa ett öppet gränssnitt där kortutgivare även blir inlösaren.

I dag fungerar det så att du går till en onlinebutik, som antingen har en egen eller en extern e-handelsplattform. Denna plattform initierar ett betalflöde med Nets, Babs, Paypal, Swish, Klarna eller vad det nu heter, men där urvalet idag är bestämt av e-handlaren. Denna i sin tur hanterar transaktionen uppströms och fullföljer betalningen. Det är detta flöde som Klarna kilar sig emellan och blir ett extra steg mellan e-handelsplattformen och betalflödet och det är därför som dom kan lägga egna krav på exempelvis personnummer, känsliga persondata och transaktionsinformation.

Om man i stället skapade ett öppet gränssnitt så skulle du kunna initiera en transaktion från e-handlarens plattform utan att e-handlaren behöver ha specifik kunskap om just din leverantörs tekniska lösning. I dag väljer du betalsätt, kort, swish eller exempelvis faktura, och knappar sedan in kortuppgifter, telefonnummer eller fakturauppgifter, och så körs respektive flöde tills e-handlaren har fått ett löfte om betalning. Men med ett öppet gränssnitt skulle du i stället först ange din leverantör på ett lämpligt sätt, och sedan genomföra det betalflöde som din leverantör hanterar i stället för e-handlarens leverantör. Detta skulle även göra det möjligt att nya innovativa betalsätt kan införas i framtiden utan att e-handlarna behöver modifiera sina plattformar. Själva den ekonomiska transaktionen, eller löftet om transaktion, görs genom de kanaler som vid var tid står till buds, något som även det sköts av företagen som tillhandahåller ditt betalsätt. Rätt utfört skulle det även ge en isolation genom att säkerheten flyttas från e-handelsplattformen till betalleverantörerna och skulle även få bukt på Mitm-attacker och liknande upplägg. Men framför allt så skulle det sätta stopp för snokande mellanhänder och ju färre mellanhänder, desto bättre, snabbare och billigare för konsumenter och e-handlare. De enda riktigt stora förlorarna skulle vara parasiterande mellanhänder såsom exempelvis Klarna.

[LÅ1]

Den nyöppnade pantstationen i Hötorgets T-banehall ger ut panten i kontanter!
Jag tittade in av nyfikenhet och la märke till en automat där man kunde mata in pantkvitto från pantautomaterna och få ut kontanter. Man kan få in beloppet på ett bankkonto också, om man föredrar det.

Sveriges radio: "Ny station för storpantare vid Hötorget".

[BSB101]

Angående tidigare kommentarer i tråden.

När det gäller Ryssland och deras ambitioner och angrepp mot olika länder får man inte glömma bort att Ryssland har fem (om jag minns rätt) olika nivåer av krig och en nivå för fred. Med andra ord befinner sig Ryssland, enligt sin egen definition, i krig med flertalet västländer varav Sverige är ett. Vi må kalla det hybridkrig eller skymningsläge men som Ryssland ser på det är det krig.

Med tanke på hur detta krig ser ut är det olyckligt att en stor del av debatten idag handlar om det militära försvaret. Det civila försvaret är en minst lika viktig del av Totalförsvaret och en förutsättning för det militära försvaret. Tyvärr går idag upprustningen av dessa båda delar i otakt vilket påverkar vår militära försvarsförmåga.

Som gammal civilförsvarare (Sandö-skolan på 1980-talet) måste jag ge sign. BSB101 rätt här, både i analysen av hur Ryssland ser på omvärlden och Sveriges försvarsbehov.

Jag har alltid rätt, dock kan det ibland vara så att andra inte än förstått att jag har rätt.

Totalförsvaret brukade ju delas in i:

• Militära försvaret
• Civilförsvaret
• Ekonomiska försvaret
• Psykologiska försvaret

Har jag glömt något? Tyvärr är ju de tre sistnämnda grenarna i stort sett skrotade sedan rätt längre.

Försvar mot IT-attacker är ju nytillkommande, och jag är inte helt säker på hur det ska rangeras in här, men det får i vart fall inte falla mellan stolarna!

Har man inte sedan några år startat upp ett IT-försvar? Jag kan dock inte komma på under vilket namn. Psykologiskt försvar har vi en ny myndighet för detta, men helt rätt att det varit mer eller mindre nedlagt.

Gällande det Civila Försvaret har du helt rätt att detta blivit nedmonterat. Nu håller man dock på att bygga upp det på nytt och tar bland annat inspiration av Finland. Detta är lite småroligt då Finland tog inspiration av Sverige när man byggde sitt.

Uppbyggandet av det Civila Försvaret går dock allt för långsamt och det finns ett allt för svalt intresse från våra Riksdagsledamöter för detta. Detta påverkar även vårt Militära Försvar då detta är starkt beroende av vårt Civila Försvar.

När amerikanerna la någon form av embargo mot företag som samarbetade med ett av de två Nordstream-projekten så uttalade någon politiker i USA att man kunde banlysa europeiska politiker så att de inte kunde använda Visa- eller MC-kort. Om de verkligen hade den makten kan man fråga sig.

Om man är federal politiker så kan man stifta lagar som reglerar detta. Sedan finns det alltid den informella vägen.

[Enceladus]

Om jag inte har helt fel så är ICA-banken till salu och har alltid gått med förlust men det finns ingen som vill köpa banken. Kanske är kundstocken inte tillräckligt intressant för investerarna?

Tänker skribenten kanske på ICA Gruppens avnotering från Stockholmsbörsen? Jag känner inte till att ICA Gruppen skulle vilja knoppa av sin bankverksamhet. Tvärtom, Icas senaste rabattoffensiv på bolån för sina stamkunder tyder på att företaget ser ett värde i att kombinera olika verksamheter:

– Lanseringen av Ica Bankens bolån med Stammis-pris visar värdet för kunden av Icas verksamheter. Redan i dag ger Stammis mer över i plånboken för de Ica-kunder som exempelvis har sin försäkring eller gör sina apoteksinköp hos oss. Mat och boende är två av de största kostnaderna för svenska hushåll och med det här bolåneerbjudandet kan vi göra skillnad, säger Ica Gruppens vd Per Strömberg.

För knappt två år sedan förvärvades Forex Banks inlånings- och utlåningsportföljer av ICA Gruppen, vilket ökade ICA Bankens affärsvolym med cirka 35 procent. Således har ICA Gruppen expanderat sin bankverksamhet ordentligt på senare tid. Vidare går bankverksamheten numera med vinst, om än utan att göra miljardvinster som storbankerna.

[Enceladus]

En lösning på betalproblemen och oligopoliseringen av betalmarknaden kanske skulle kunna lösas genom att skapa ett öppet gränssnitt där kortutgivare även blir inlösaren.

I dag fungerar det så att du går till en onlinebutik, som antingen har en egen eller en extern e-handelsplattform. Denna plattform initierar ett betalflöde med Nets, Babs, Paypal, Swish, Klarna eller vad det nu heter, men där urvalet idag är bestämt av e-handlaren. Denna i sin tur hanterar transaktionen uppströms och fullföljer betalningen. Det är detta flöde som Klarna kilar sig emellan och blir ett extra steg mellan e-handelsplattformen och betalflödet och det är därför som dom kan lägga egna krav på exempelvis personnummer, känsliga persondata och transaktionsinformation.

Om man i stället skapade ett öppet gränssnitt så skulle du kunna initiera en transaktion från e-handlarens plattform utan att e-handlaren behöver ha specifik kunskap om just din leverantörs tekniska lösning. I dag väljer du betalsätt, kort, swish eller exempelvis faktura, och knappar sedan in kortuppgifter, telefonnummer eller fakturauppgifter, och så körs respektive flöde tills e-handlaren har fått ett löfte om betalning. Men med ett öppet gränssnitt skulle du i stället först ange din leverantör på ett lämpligt sätt, och sedan genomföra det betalflöde som din leverantör hanterar i stället för e-handlarens leverantör. Detta skulle även göra det möjligt att nya innovativa betalsätt kan införas i framtiden utan att e-handlarna behöver modifiera sina plattformar. Själva den ekonomiska transaktionen, eller löftet om transaktion, görs genom de kanaler som vid var tid står till buds, något som även det sköts av företagen som tillhandahåller ditt betalsätt. Rätt utfört skulle det även ge en isolation genom att säkerheten flyttas från e-handelsplattformen till betalleverantörerna och skulle även få bukt på Mitm-attacker och liknande upplägg. Men framför allt så skulle det sätta stopp för snokande mellanhänder och ju färre mellanhänder, desto bättre, snabbare och billigare för konsumenter och e-handlare. De enda riktigt stora förlorarna skulle vara parasiterande mellanhänder såsom exempelvis Klarna.

Tanken om öppna gränssnitt är intressant, men jag förstår inte hur detta skulle genomföras i dagsläget. Befintliga betaltjänster har helt olika prisstrukturer. Exempelvis har Swish en fast transaktionsavgift medan kort ofta har en procentuell avgift. Detta innebär att olika tjänster lämpar sig för olika situationer. Ska butiker tvingas acceptera alla prisstrukturer utan förhandling?

Ett sätt att kringgå denna problematik är att köparen får stå för betaltjänstens avgifter utöver det mottagaren faktiskt får. Då får köparen själv avgöra om det är värt att betala för de förmåner som olika tjänster erbjuder. Företag har dock inte rätt att ta ut extra avgifter för kortköp i EU, och användarvillkoren för Swish förbjuder ett högre pris för betalningar med Swish.

[Enceladus]

Nyligen annonserade SEB kraftigt höjda avgifter för företag och privatpersoner, trots att SEB och de andra storbankerna redan har avsevärt högre avgifter än mindre banker. Reaktionerna lät inte vänta på sig på internetforumet Flashback (visserligen ett kontroversiellt forum, men det representerar en stor del av det svenska folket).

Den här Flashback-tråden som jag tidigare länkade till är intressant på flera sätt. Dels visar den hur stort missnöjet är med storbankerna. Klarna verkar i alla fall ha förstått att det inte är långsiktigt hållbart att ha en dominerande ställning på en marknad som präglas av missnöjda kunder. Exempelvis har Magdalena Andersson nämnt att hon vill ha en fördubblad bankskatt. Med tanke på det stora missnöjet med storbankerna kan detta vara en valvinnare. Klarna behöver däremot inte oroa sig för något liknande eftersom folket tycks gilla Klarna-monopolet.

Tråden visar också att de svenska bankkunderna ställer allt högre krav. Flera skribenter talar om så kallade biometriska betalkort, d.v.s. betalkort med inbyggda fingeravtrycksläsare som alternativ till pinkod. Vem skulle inte vilja slippa slå in en pinkod på kortterminalen? Dels är det jobbigt, dels är det lätt att glömma bort koden, och dels kan terminalen vara smutsig. Jag kollade precis hur långt utvecklingen av biometriska betalkort har kommit, och det ser ut som att vissa företag redan har börjat introducera dem. Korten laddas när de används i terminalerna.

[Enceladus]

Klarna: Finns en poäng med att handla på kredit på nätet

– Vi försöker marknadsföra Klarna som en bank och ett sätt att betala. Det finns en trygghet i att få varan och känna på den innan man betalar för den när man handlar på nätet, säger han i Ekonomibyrån.

Tack vare det starka köpskyddet har kreditkort ofta rekommenderats för köp på mindre pålitliga sidor, men nu håller tjänster som Klarna på att ta över den rollen. Klarnas vd berättar att företaget har en betydligt högre kundnöjdhet än storbankerna och att den absoluta merparten av företagets kunder inte har problem med skulder. Vissa menar emellertid att Klarnas marknadsföring ger upphov till en ohållbar livsstil. Båda sidorna har sina poänger. De förändringar i lagstiftningen som föreslås skulle främst drabba Klarnas mindre seriösa konkurrenter.

[Odd]

Klarna: Finns en poäng med att handla på kredit på nätet

– Vi försöker marknadsföra Klarna som en bank och ett sätt att betala. Det finns en trygghet i att få varan och känna på den innan man betalar för den när man handlar på nätet, säger han i Ekonomibyrån.

Tack vare det starka köpskyddet har kreditkort ofta rekommenderats för köp på mindre pålitliga sidor, men nu håller tjänster som Klarna på att ta över den rollen. Klarnas vd berättar att företaget har en betydligt högre kundnöjdhet än storbankerna och att den absoluta merparten av företagets kunder inte har problem med skulder. Vissa menar emellertid att Klarnas marknadsföring ger upphov till en ohållbar livsstil. Båda sidorna har sina poänger. De förändringar i lagstiftningen som föreslås skulle främst drabba Klarnas mindre seriösa konkurrenter.

Att det finns en trygghet att betala med kreditkort när man handlar på nätet är ju korrekt och det är väl väldigt få som faktiskt har sagt något annat. Men det är inte det som är problemet i sig, det är i stället hur Klarna hanterar dessa krediter och kringdata.

Det finns en liten möjlighet att Klarna faktiskt har en ärlig avsikt att förändra sig och sina affärsmodeller men idag finns det mer som talar emot Klarna än för. Deras usla integritetshantering och marknadsföring, systemet med kickbacks för konverteringar, vårdslös kreditgivning och modellen att kila sig mellan handlarens kund och deras bank talar än så länge emot att deras avsikt är just att förbättra för kunderna.

Man kan applicera anktestet på Klarna och då går det idag inte komma fram till annat än att Klarnas avsikter är allt annat än goda.

Suppose you see a bird walking around in a farm yard. This bird has no label that says 'duck'. But the bird certainly looks like a duck. Also, he goes to the pond and you notice that he swims like a duck. Then he opens his beak and quacks like a duck. Well, by this time you have probably reached the conclusion that the bird is a duck, whether he's wearing a label or not

[Enceladus]

Det finns en liten möjlighet att Klarna faktiskt har en ärlig avsikt att förändra sig och sina affärsmodeller men idag finns det mer som talar emot Klarna än för. Deras usla integritetshantering och marknadsföring, systemet med kickbacks för konverteringar, vårdslös kreditgivning och modellen att kila sig mellan handlarens kund och deras bank talar än så länge emot att deras avsikt är just att förbättra för kunderna.

I Ekonomibyrån nämnde Klarnas vd att allt fler av Klarnas kunder skaffar Klarnakortet, vilket låter kunderna betala i utländska valutor utan valutapåslag (till skillnad från alla svenska storbanker). Är inte detta en förbättring för kunderna?

[Odd]

Det finns en liten möjlighet att Klarna faktiskt har en ärlig avsikt att förändra sig och sina affärsmodeller men idag finns det mer som talar emot Klarna än för. Deras usla integritetshantering och marknadsföring, systemet med kickbacks för konverteringar, vårdslös kreditgivning och modellen att kila sig mellan handlarens kund och deras bank talar än så länge emot att deras avsikt är just att förbättra för kunderna.

I Ekonomibyrån nämnde Klarnas vd att allt fler av Klarnas kunder skaffar Klarnakortet, vilket låter kunderna betala i utländska valutor utan valutapåslag (till skillnad från alla svenska storbanker). Är inte detta en förbättring för kunderna?

Den typen av enkelspårig retorik brukar man annars höra hos vissa grupper av högljudda kränkta individer som gått i livets hårda skola...

Menar du på allvar att en enstaka bra sak väger upp för alla dåliga?

[LÅ1]

Det finns en liten möjlighet att Klarna faktiskt har en ärlig avsikt att förändra sig och sina affärsmodeller men idag finns det mer som talar emot Klarna än för. Deras usla integritetshantering och marknadsföring, systemet med kickbacks för konverteringar, vårdslös kreditgivning och modellen att kila sig mellan handlarens kund och deras bank talar än så länge emot att deras avsikt är just att förbättra för kunderna.

I Ekonomibyrån nämnde Klarnas vd att allt fler av Klarnas kunder skaffar Klarnakortet, vilket låter kunderna betala i utländska valutor utan valutapåslag (till skillnad från alla svenska storbanker). Är inte detta en förbättring för kunderna?

Hur definieras valutapåslag? Kan inte Klarna i stället använda en ofördelaktig kurs?

[Enceladus]

Det finns en liten möjlighet att Klarna faktiskt har en ärlig avsikt att förändra sig och sina affärsmodeller men idag finns det mer som talar emot Klarna än för. Deras usla integritetshantering och marknadsföring, systemet med kickbacks för konverteringar, vårdslös kreditgivning och modellen att kila sig mellan handlarens kund och deras bank talar än så länge emot att deras avsikt är just att förbättra för kunderna.

I Ekonomibyrån nämnde Klarnas vd att allt fler av Klarnas kunder skaffar Klarnakortet, vilket låter kunderna betala i utländska valutor utan valutapåslag (till skillnad från alla svenska storbanker). Är inte detta en förbättring för kunderna?

Hur definieras valutapåslag? Kan inte Klarna i stället använda en ofördelaktig kurs?

Klarna använder Visas växelkurs utan några egna påslag. Storbankerna lägger på en extra avgift utöver kortnätverkets växelkurs. Nordeas valutapåslag är 1,55 % medan Handelsbanken, SEB och Swedbank har ett valutapåslag på 1,65 %. Storbankerna gör uppenbarligen bedömningen att deras ställning på marknaden är tillräckligt dominerande för att de ska kunna ta ut en extra avgift utan att tappa alltför många kunder. Med tanke på hur många svenskar som fortfarande använder deras kort verkar de ha gjort en korrekt bedömning, tyvärr.

[Odd]

...

I Ekonomibyrån nämnde Klarnas vd att allt fler av Klarnas kunder skaffar Klarnakortet, vilket låter kunderna betala i utländska valutor utan valutapåslag (till skillnad från alla svenska storbanker). Är inte detta en förbättring för kunderna?

Hur definieras valutapåslag? Kan inte Klarna i stället använda en ofördelaktig kurs?

Klarna använder Visas växelkurs utan några egna påslag. Storbankerna lägger på en extra avgift utöver kortnätverkets växelkurs. Nordeas valutapåslag är 1,55 % medan Handelsbanken, SEB och Swedbank har ett valutapåslag på 1,65 %. Storbankerna gör uppenbarligen bedömningen att deras ställning på marknaden är tillräckligt dominerande för att de ska kunna ta ut en extra avgift utan att tappa alltför många kunder. Med tanke på hur många svenskar som fortfarande använder deras kort verkar de ha gjort en korrekt bedömning, tyvärr.

Om "avgiften" för att slippa använda Klarna endast är 1.65% så är det ju värt det, alla gånger!

[Enceladus]

Om "avgiften" för att slippa använda Klarna endast är 1.65% så är det ju värt det, alla gånger!

Det är väl bra att användarna får välja om de vill betala en extra avgift till storbankerna eller behålla pengarna själva? Jag har dock svårt att förstå uttrycket "parasiterande mellanhänder" när det verkar vara tvärtom.

[Odd]

Om "avgiften" för att slippa använda Klarna endast är 1.65% så är det ju värt det, alla gånger!

Det är väl bra att användarna får välja om de vill betala en extra avgift till storbankerna eller behålla pengarna själva? Jag har dock svårt att förstå uttrycket "parasiterande mellanhänder" när det verkar vara tvärtom.

Det är väl jättebra om man får välja vem man vill bli kund hos. Men som du kan läsa tidigare i tråden så är inte heller det problemet.

Problemet är att det blir allt svårare att handla på nätet i Sverige utan att man tvingas bli bankkund hos just Klarna, oavsett om man vill det eller ej!

Sen är det lite naivt att tro att Klarna inte tar betalt. Det finns inga fria luncher, allt har en kostnad och måste finansieras.

[Enceladus]

Zwipe ingår samarbete med K2 för utrullning av biometriska betalkort i Mellanöstern och Frankrike

Norska Zwipe ska leverera biometriska betalkort till banker i Mellanöstern och Frankrike. Med biometriska betalkort behöver användaren inte komma ihåg någon kod eller oroa sig för stöld om kortet tappas bort. Är biometriska kort lösningen på kortbedrägerier? Kommer biometriska kort att ta över på samma sätt som kontaktlös betalning?

[Odd]

Biometrisk identifiering direkt på korten påverkar egentligen inte problemen med bedrägerier i sig. Det är 2-faktorsautentisering som är avgörande och i stort sett alla 2-faktorsautentiseringar har samma effekt genom att de eliminerar en viss typ av kortbedrägerier. Så länge som det finns sätt att göra köp med kort utan krav på 2-faktorsautentisering så kommer det fortsätta att ske sådana bedrägerier.

2-faktorsautentisering är vanligast en kombination av något man har (kortet, token i form av virtuellt kort etc) och något man får/är/vet (PIN-kod, fingeravtryck, ansiktsigenkänning, bankid, OTP/TOTP). De olika metoderna har olika trösklar och krav på hårdvara men det är endast det faktum att folk är urusla att ens komma ihåg fyra enkla siffror som ligger bakom att de flesta bedrägerier fortfarande är möjliga att utföra.

[LÅ1]

2-faktorsautentisering är vanligast en kombination av något man har (kortet, token i form av virtuellt kort etc) och något man vet (PIN-kod, fingeravtryck, ansiktsigenkänning, bankid, OTP/TOTP). De olika metoderna har olika trösklar och krav på hårdvara men det är endast det faktum att folk är urusla att ens komma ihåg fyra enkla siffror som ligger bakom att de flesta bedrägerier fortfarande är möjliga att utföra.

Och jag tror att alla svenska banker har servicen att man kan logga in på mobilbanken och se sin kod, om man har kort som man så sällan använder att koden inte fastnat i huvudet. Eller snarare, sällan använder för belopp som kräver att man identifierar sig. Har fortfarande inte lärt mig koden för mitt kreditkort som jag fick nytt för ett år sedan. Har nog bara behövt använt kod till det kortet två eller tre gånger än så länge. Jag hade en sån bra kod för det gamla kortet, men fick en ny när kortet byttes ut. (PIN-koden för mitt kort som jag bl.a. använder ofta i bankomater kan jag inte i siffror. Jag vet vilka knappar jag ska trycka på. Alltså koden sitter i muskelminnet skulle man kunna säga.)

[Odd]

Lå, beklagar att jag råkade peta i mitt citat i ditt inlägg men jag rättade till det när jag såg att det blev fel. Skriver på mobiltelefonen där det lätt blirplottrigt och forumets adminfunktion skiljer tyvärr inte på mig i rollen som användare från rollen som admin. Inlägget skall nu vara återställt. Jag såg att jag gjorde ett syftningarna i det citerade avsnittet men ni fattar säkert vad jag menar i alla fall.